Gröna Dagboken 2009

FN klimatkrönika 2009

2009-12-20T10:27:00.000-08:00

Året var mycket klimathändelserikt!

Vi ser tillbaka på 2009 och summerar FN Klimatkonferens. Vad är viktigt att poängtera, så här i årets sista dagar?

Vad handlar FN:s klimatavtal om? Kommer det att bli effektivt?
Vad vill man åstadkomma på dessa globala konferenser?

Jag vill summera mina tankar om klimatavtalet och de globala ansträngningarna i följande 12 punkter:

* Koldioxidreduktionspolitiken är ett ekonomiskt verktyg (om inte ett politiskt slagträ!) som FN och västvärlden håller i. Med det verktyget i handen kan man styra världens energiförbrukning; vilka industrier som kan bli vinstdrivande, vilka transportmedel som ska användas i framtiden.

* USA är rädda för Kinas växande ekonomiska och politiska makt och vill bromsa Kinas ekonomiska expansion genom införandet av utsläppsreduktionerna i Klimatavtalet. Kina hindras så i sin koldioxidintensiva energipolitik och den nuvarande intensiva ekonomiska utvecklingen mattas av. Kina kommer i vilket fall kontrolleras av de internationella energiavtalen.

USA vill ta sig förhandlingsföreträde och ge sig rätten att styra den globala ekonomiska utvecklingen. Så får USA chans att komma ikapp Kina, om inte Kina droppar dollarn. Då är det kört för USA!

* Al Gore talar mycket om klimatsystemets katastrofer och vill samtidigt pitcha för Smart Grid teknologin och nya miljarder till sig själv i utsläppsrätter!

* Wall Street kommer att tända eld på koldioxidfonderna, när Wall Street cap and trade kommer igång nästa år!

* IMF kommer att klimatpressa Afrika till nya krig och epidemier...

* Prinsar och grevar får tillbaks sina landområden i tredje världen genom konfiskering av FN anslutna WWF, World Wild Life Fund.

* Befolkningsökningen i Afrika och tredje världen är "ohållbar" enligt dessa maktspelare inom FN systemet.

* Ett stort problem är själva mötesordningen vid konferenserna.

Det tenderar att bli polsk riksdag, när 193 länder ska komma överens.

Därför föreslås mindre arbetsgrupper, där länderna deltar i olika konstellationer: De rikaste länderna (G2), de rika (G7, G20), de fattiga och de fattigaste grupperas ihop (G77).

* Blir det inget bindande Klimatavtal i år, så kommer FN-skutan igen, 2010!

* FN lanserade Agenda 21 och projektet "Hållbar utveckling" för 15 år sedan. Då var bank-olje imperierna där och planerade framtidens samhälle.

Så också, idag?

* Nej, det är inte demokrati i de globala organisationerna!

Oligarki eller privatvälde och privata intressen styr världen.

Global governance, blev årets ord!

Naomi Klein: Afrika offras i FN:s klimatavtal

2009-12-20T04:07:00.000-08:00

(Guardian 17 dec)

Den kanadensiska journalisten och antiglobaliseringsaktivisten Naomi Klein summerar FN konferensen i en krönika i Guardian 17 dec:

* Förhandlingarna avbröts under den 9 dagen av FN klimatkonferens när de fattigare länderna gick ut. Afrika kan inte leva upp till de förslag som diskuteras.

* Afrika offras istället i det här klimatavtalet (Afrikanska ledare som Desmond Tutu är av samma åsikt).

* De 10 miljarder dollarna i stöd till de afrikanska ländernas energiomställning, som länderna i väst föreslagit, är en droppe i havet.

* Den principiella rätten att äga "himlen" diskuteras på de här konferenserna (CO2 skatt är i praktiken en skatt på luft!) och de rika länderna vill ta vad de kan av vad som är kvar av den rätten.

* Det är bättre att den globala klimatpolitiken misslyckas än lyckas, som den ser ut nu.

---

Better to have no deal at Copenhagen than one that spells catastrophe. The only offer on the table in Copenhagen would condemn the developing world to poverty and suffering in perpetuity

Naomi Klein guardian.co.uk, Thursday 17 December 2009 19.00 GMT

On the ninth day of the Copenhagen climate summit, Africa was sacrificed. The position of the G77 negotiating bloc, including African states, had been clear: a 2C increase in average global temperatures translates into a 3–3.5C increase in Africa. That means, according to the Pan African Climate Justice Alliance, "an additional 55 million people could be at risk from hunger", and "water stress could affect between 350 and 600 million more people".

Archbishop Desmond Tutu puts it like this: "We are facing impending disaster on a monstrous scale … A global goal of about 2C is to condemn Africa to incineration and no modern development."

And yet that is precisely what Ethiopia's prime minister, Meles Zenawi, proposed to do when he stopped off in Paris on his way to Copenhagen: standing with President Nicolas Sarkozy, and claiming to speak on behalf of all of Africa (he is the head of the African climate-negotiating group), he unveiled a plan that includes the dreaded 2C increase and offers developing countries just $10bn a year to help pay for everything climate related, from sea walls to malaria treatment to fighting deforestation.

It's hard to believe this is the same man who only three months ago was saying this: "We will use our numbers to delegitimise any agreement that is not consistent with our minimal position … If need be, we are prepared to walk out of any negotiations that threaten to be another rape of our continent … What we are not prepared to live with is global warming above the minimum avoidable level."And this: "We will participate in the upcoming negotiations not as supplicants pleading for our case but as negotiators defending our views and interests."

We don't yet know what Zenawi got in exchange for so radically changing his tune or how, exactly, you go from a position calling for $400bn a year in financing (the Africa group's position) to a mere $10bn. Similarly, we do not know what happened when secretary of state Hillary Clinton met Philippine president Gloria Arroyo just weeks before the summit and all of a sudden the toughest Filipino negotiators were kicked off their delegation and the country, which had been demanding deep cuts from the rich world, suddenly fell in line.

We do know, from witnessing a series of these jarring about-faces, that the G8 powers are willing to do just about anything to get a deal in Copenhagen. The urgency does not flow from a burning desire to avert cataclysmic climate change, since the negotiators know full well that the paltry emissions cuts they are proposing are a guarantee that temperatures will rise a "Dantesque" 3.9C, as Bill McKibben puts it.

Matthew Stilwell of the Institute for Governance and Sustainable Development – one of the most influential advisers in these talks – says the negotiations are not really about averting climate change but are a pitched battle over a profoundly valuable resource: the right to the sky. There is a limited amount of carbon that can be emitted into the atmosphere. If the rich countries fail to radically cut their emissions, then they are actively gobbling up the already insufficient share available to the south. What is at stake, Stilwell argues, is nothing less than "the importance of sharing the sky".

Europe, he says, fully understands how much money will be made from carbon trading, since it has been using the mechanism for years. Developing countries, on the other hand, have never dealt with carbon restrictions, so many governments don't really grasp what they are losing. Contrasting the value of the carbon market – $1.2 trillion a year, according to leading British economist Nicholas Stern – with the paltry $10bn on the table for developing countries for the next three years, Stilwell says that rich countries are trying to exchange "beads and blankets for Manhattan". He adds: "This is a colonial moment. That's why no stone has been left unturned in getting heads of state here to sign off on this kind of deal … Then there's no going back. You've carved up the last remaining unowned resource and allocated it to the wealthy."

For months now NGOs have got behind a message that the goal of Copenhagen is to "seal the deal". Everywhere we look in the Bella Centre, clocks are ticking. But any old deal isn't good enough, especially because the only deal on offer won't solve the climate crisis and might make things much worse, taking current inequalities between north and south and locking them in indefinitely.

Augustine Njamnshi of the Pan African Climate Justice Alliance puts the 2C proposal in harsh terms: "You cannot say you are proposing a 'solution' to climate change if your solution will see millions of Africans die and if the poor not the polluters keep paying for climate change."

Stilwell says that the wrong kind of deal would "lock in the wrong approach all the way to 2020" – well past the deadline for peak emissions. But he insists that it's not too late to avert this worst-case scenario. "I'd rather wait six months or a year and get it right because the science is growing, the political will is growing, the understanding of civil society and affected communities is growing, and they'll be ready to hold their leaders to account to the right kind of a deal."

At the start of these negotiations the mere notion of delay was environmental heresy. But now many are seeing the value of slowing down and getting it right. Most significant, after describing what 2C would mean for Africa, Archbishop Tutu pronounced that it is "better to have no deal than to have a bad deal". That may well be the best we can hope for in Copenhagen. It would be a political disaster for some heads of state – but it could be one last chance to avert the real disaster for everyone else.

UN carbon idea

2009-12-19T03:57:00.000-08:00

Human danger:
need new policy

Carbon bad:
Human bad

Reestablish Babylon (riddle)

2009-12-19T03:46:00.000-08:00

Redirect Babel tower of air...
Print Wall street paper money ecstasy...

UN: Reduce
Human shadow

Leaders of a faceless world:
Reestablish Babylon

Utan koldioxid

2009-12-19T03:25:00.000-08:00

(Reflektion)

Utan koldioxid, ingen växtlighet.
Mer koldioxid ger mer växtlighet.

Mindre energi, lägre levnadsstandard.
Mindre koldioxid, bättre miljö?

"Klimatet är farligt."

Hur mycket handlar debatten om vädersystem, egentligen?
Är allting farligt när det diskuteras på internationell nivå?

Koldioxidslottet i Köpenhamn

2009-12-19T03:12:00.000-08:00

FN:s Klimatkonferens handlar inte om att rädda miljön. Den har storföretagen redan till stora delar förstört. Ingen stoppar dem.

Hur ska man då förstå FN?

Försök att tänka så här: De rika länderna och stora företags intressen styr FN. Follow the money och tänk 5-10 år framåt! Vilka nya system ska lanseras? Vilka strategiska intressen finns hos de rika länderna, just nu?

Kolla in hur FN arbetar i andra program!
IAEA kärnvapeninspektioner av Iran t.ex.?

Frågan är:
Varför får inte Iran ha Ringhals och Barsebäck, som vi?

Därför Iran (som handlar med Kina) skulle snart växa att bli en slagkraftig ekonomi i Mellanöstern.

Istället kommer FN på besök och genom sanktioner och en ideologisk demonisering av Iran tillåts svälten fortsätta.(Iran är ingen duvunge!)

I Klimatdebatten talas det mycket om att reducera utsläpp av växthusgaser, men gör de rika länderna verkligen som de själva förespåkar?

Kan det finnas andra större intressen, bakom argumenten?
Varför låter det plötsligt som om västvärlden vill minska den ekonomiska tillväxten?

Kinas roll

Jag tror en nyckel i resonemanget är USA och västvärldens handelsrelationer med Kina.

Kina har en ekonomisk tillväxt på 10% i år. Västvärldens länder har 0% tillväxt, eller mindre (Sedan Wall Street-kraschen 2008).

Varför ska Kina plötsligt lägga ned sina energikällor? Och komma att inspekteras av FN klimatinspektion för att se om "de håller sina utsläppslöften och energiomställningsplaner"?

När Kina har det ekonomiska övertaget och västvärlden redan har flyttat sina industrier till Asien, kommer FN på besök och inspekterar att alla varor kommer till oss och på det sätt som vi vill!

Väst kan också tvinga Kina att köpa vår lågenergi gröna teknik och exportera Smart Grid-systemet. Det blir en hel del läckra kontrakt för de multinationella företagen!

Så här tror jag det ligger till:

Det Angloamerikanska Etablissemanget (som i praktiken styrt världen sedan 1945) tjatar så mycket på FN konferenser som det behövs, för att båda dessa övergripande målsättningar ska bli verklighet:

1. Etablera, utveckla och finansiera "World governance structure" (FN 1945-)
2. Etablera, utveckla och finansiera "Western world governance structure" (Global kapitalism 1989-)

Kina räknas fortfarande som ett utvecklingsland, en gödkyckling i den globala ekonomin!

Hur ska alla de här industriutläppen och den globala energiförbrukningen mätas och kontrolleras, kan man fråga sig?

Hur ska man se till att överenskommelserna följs?

FN Klimatkonferensen handlar om att styra globala marknader och sätta regelverk för dem. Koldioxidargumenten kommer, så att säga, med på köpet!

Kina håller världen som koldioxidgisslan

2009-12-18T13:16:00.001-08:00

(independent.uk dec 18 2009)

Kommentar

(Jag tar kommentaren före artikeln idag!)

Några av de prognoser jag spådde i går blev verklighet!
Snövit på bal i Köpenhamn, och det blev så!

Världens 120 ledare med fruar ska gå på en historiskt påkostad bal på Slottet tillsammans med danska prinsessan Margarete som avslutning på Klimatkonferensen!

Köpenhams gator täcks av fin nysnö, när de globala uppvärmingsexperterna förhandlat färdigt för den här gången.

USA:s utrikesminister Hilary Clintons entré igår, där hon mitt i de strandade förhandlingarna lyfte fram 100 miljarder dollar till fattiga länders klimatomställning (utan att nämna var de pengarna skulle komma ifrån), visade sig också vara rätt gissat! Clinton har inte förklarat finansieringsplanerna, utan bara kastat ur sig löftet som en diplomatisk kanin ur hatten, ungefär!

(Då kan man förutsätta att pengarna ska komma ifrån IMF och administreras av World Bank, som vanligt vid biståndslån till tredje världen.)

FN:s Klimatavtal är världens hittills största politiska slagträ och klubban är riktad mot Kina och tredje världen.
Syftet med klimatavtalet är ju bla att bromsa och moralisera över Kina och andra utvecklingsländers ekonomiska expansion, en konkurrens som ses som farlig för USA och länder i väst!

Koldioxiddebatten är svepskälet för att reglera och etablera en global grön ekonomi där västvärldens storföretag kan styra farten i utvecklingsländer som Indien och Kina. En slags energirockad i schackspelet, där väst igen tar kommandot och sätter regelverket för världens energiutveckling.

Kina beskrevs också som en "koldioxidfiende" som behöver ta ett större ansvar för sin energipolitik när Obama idag talade på Köpenhamnkonferensen!

"Sänk era utsläpp annars kommer FN:s klimatsanktioner", hör man viskas någonstans i de diplomatiska rävörat!!!

Koldioxidskatten, som introduceras inom kort, kommer i framtiden att ha samma funktion som tullar eller handelshinder haft i historien. (Traditionella handelshinder är förbjudna idag, om vi ska se till WTO:s handelslagar!)

Klimatpolitiken är ett mycket effektivt politiskt slagträ som kan användas till att rubba och ändra maktbalansen mellan blocken på samma sätt som det nukleära hotet användes av stormakterna under Kalla kriget.

Så ser man också att USA och Storbritannien som idag har mest att förlora på en fortsatt tillväxtpolitik är mest angelägna att lyfta klimatklubban mot Kina.

(De båda stormakterna handelskrigar som bekant om olja och gas redan och Kinas handelspartners blöder på Centralasiatiska, Afrikanska och Mellanöstern slagfält!)

Det Angloamerikanska Etablissemanget (och de länder som stödjer det, däribland Sverige!) är i djupt ekonomiskt vatten efter Wall Street kraschen, och många statskassor i EU och USA dras med astronomiska underskott (Samtidigt outsourceas västvärldens industrier till Asien för brinnande livet!! Man kan inte vänta sig logik i allt när politik handlar om privatintressen!).

Den gula faran ska i och med FN:s Klimatavtal förbinda sig att bromsa sin ekonomiska tillväxt, så inte USA och Väst hamnar på efterkälken!

Det här är jätteviktigt strategispel!!
Kom ihåg det!

Western Hegemony is at stake!!!
Remember this!

Negociations can be tough when the future of the world is at stake...

Global warming is real!

---

The UN conference is ending and the leaders of our world bid us farewell! Now Its´time to relax and take a walk together thru the snowy Copenhagen streets.

And then off to a wonderful and historic ball at Copenhagen Castle! Cinderella is dancing at the ball tonight!

Don´t miss it, if you happen to be near Copenhagen15!
Good night to you all, out there!

---

China holds the world to ransom

Beijing accused of standing in the way of climate change treaty at Copenhagen as US throws down the gauntlet by backing $100bn fund to help poorest countries

By Michael McCarthy, Environment Editor, in Copenhagen

China was under intense diplomatic pressure last night to abandon key demands which risk scuppering an international treaty on climate change in Copenhagen.

Today President Barack Obama is due to arrive in the Danish capital after Hillary Clinton electrified the faltering conference by announcing that America would back the setting-up of a climate fund for poor countries which would have $100bn to give away annually by 2020.

But at the same time she issued a blunt challenge to China, which has now overtaken the US as the world's biggest emitter of the greenhouse gases that cause climate change, to allow its promised emissions cuts to be internationally verified – something the Chinese have been stubbornly resisting.
All eyes are now on China to see if it will allow itself to be cast in the role of the villain who prevented a new international climate deal and deprived the world's poorest people of the chance to get substantial new aid to tackle the effects of global warming which are now inevitable.

The initial reaction of the Chinese at Copenhagen last night was defensive and appeared to show no real movement. He Yafei, Vice-Minister for Foreign Affairs, said that his country would increase reporting on emissions under domestic law, but would not accept verification that was "intrusive" or infringed on Chinese sovereignty.

However, that may change today when the US President, Barack Obama, arrives – on a remarkable day trip to Copenhagen – to complete the unique assembly of nearly 120 world leaders who have travelled to the Danish capital to try to "seal the deal" of a new climate agreement.

With Gordon Brown prominent among them, the heads of state and government from around the globe spent yesterday in an intense round of one-to-one meetings – among many others, Mr Brown saw the Chinese Premier, Wen Jiabao – and last night they came together for the biggest VIP dinner in history, hosted by Denmark's Queen Magarethe in Copenhagen's Christiansborg Palace.

Before the dinner, an upbeat Mr Brown said he thought conditions for a global climate deal were now in place, and that the US offer went more than halfway to securing agreement – although talks were expected to continue through the night and well into today, when President Obama jets in at 8am, before jetting out again at 4pm.

But although the President's appearance may be what finally secures a deal, there is no doubt that it was the intervention of his Secretary of State that loosened what seemed to be a hopeless logjam in the talks.

It was unforgettable political theatre. Like a poker player with a sudden new bet, the power-dressed Mrs Clinton changed the game instantly as she pulled her gigantic sum out of the US back pocket and slammed it down on the negotiating table.

She was not saying that America would provide $100bn on its own account. She was not even saying how the money would be raised.

But in giving open and unambiguous US backing to the figure, which was first suggested by Gordon Brown last June, she turned the idea of a colossal new Climate Fund into reality – something which will have an enormous attraction to many of the poorer African countries, whose distrust of the rich nations has been one of the factors which has bedevilled negotiations over the past fortnight.

Mrs Clinton said: "In the context of a strong accord, in which all major economies stand behind meaningful [emission cuts] and provide full transparency as to their implementation, the United States is prepared to work with other countries towards a goal of jointly mobilising $100bn a year by 2020, to address the climate change needs of developing countries."

The time was at hand, she said, "for all countries to reach for common ground and take a historic step which we can all be proud of."

In words which could not show a greater contrast with the attitude of the previous administration, she went on: "I am deeply concerned about the consequences [of global warming] for developing countries, from Bangladesh to the Maldives, from the Caribbean to West Africa, and the Pacific Islands. If we cannot secure the kind of strong accord I have described today, we know what the consequences will be. We must try to overcome the obstacles that remain. We must now seize this moment to raise our oars and row in the same direction towards our common destination and destiny."

But despite the optimism engendered by her démarche, Britain's lead negotiator, the Energy and Climate Change Secretary, Ed Miliband, warned that the talks may still founder: "It's a race against the clock," he said.

The state of play: Where the US stands

What the United States is giving:

* Emissions The US promised to cut 2005 emissions by 17 per cent by 2020. This amounts to about 3 per cent below 1990 levels, the benchmark used in the Kyoto Protocol. The US also said it would extend cuts to 30 per cent below 2005 levels by 2025, and 83 per cent by 2050.

* Finance Secretary of State Hillary Clinton said the US will work with other countries towards a goal of jointly mobilising $100bn a year by 2020 to address the climate change needs of developing countries.

* The US pledged $1bn as part of a $3.5bn scheme as initial financing towards slowing deforestation.

What the United States wants:

* Mrs Clinton made clear China must be transparent over CO2 emissions.

* President Obama wants an accord in Copenhagen that covers all issues with "immediate operational effect".

Vilka är bjudna till FN:s Klimatkonferens i Köpenhamn?

2009-12-17T14:56:00.000-08:00

Är vi medborgare bjudna till FN:s klimatkonferens?
Polisen har talat: över 1000 arresteringar under konferensen.

Kontroversiella frågor om klimatuppvämningens vara eller icke, besvaras av säkerhetsvakter.

Vilka är bjudna på bal i Köpenhamn?

2009-12-17T14:49:00.000-08:00

Världens 115 ledare med fruar spenderar tid tillsammans under konferensen sista två dagar, när resten av deltagarna har åkt hem.

Tid att ta det lugnt och tala om framtiden.
Efter veckans alla olösta kontroverser och dispyter.

Världens ledare kan i lugn och ro signera avtalet.
Och några skrikhalsar sitter bakom lås och bom.

Kanske blir det klimatbal på slottet?
Är du bjuden, som Snövit?

Plötslig miljöpanik

2009-12-17T14:32:00.000-08:00

Vi hör surret om klimatet!

Koldioxid, koldioxid...
bubblor...

"människan är farlig för miljön!, sägs det!
Reducera din koldioxidskugga...

Vad handlar klimatförhandlingarna och ideologin knuten till reduktionen av koldioxid i atmosfären om, egentligen?
Nya ekonomiska intressen?

Förstod inte de intelligenta byggmästarna som byggt vårt internationella handelssystem att en stor ekonomisk motor också ger stora utsläpp och har bieffekter?

Rapporter om miljöförstöring och varningar från världens miljöforskare har strömmat ända sedan 1960-talet.

Vi har läst om en tyst vår utan fåglar
atomvinter

kallt nukleärt krig
surt regn

Varför överfalls världen av miljöpanik, just nu?
Så plötsligt, efter 50 års vetenskapliga studier?

Och har den globala temperaturen gått upp?

Vem vet?
Svaret beror på vem du frågar!

"Vi måste reducera vår konsumtion och få nya vanor och det är bråttom", säger politikerna och miljöivrarna.

Vi ser ett moraliserande över konsumtionsmönster. Vi ser det politiska arbetet med lanseringen av nya miljöskattesystem och företagen erbjuds rätten att köpa sig industriutsläpp (och fortsätta smutsa ner när ingen tittar på?)

Vad hände med det glada slita och slösa, bygga och producera?
Köpa och sälja!

Vara fri och en glad kapitalist?

Klimatkonferensfunderingar

2009-12-17T13:34:00.000-08:00

Fram till år 2006 regerade ett ekonomiskt tillväxtmantra i tidningarna och i affärsvärlden.

"Konsumera mera!
Konsumera oss ur krisen!

Gör allt för tillväxten!
Sänk skatterna och stimulera marknaden!!!"

Den ekonomiska tillväxten stöddes av världens regeringar och de globala företagsintressen och den ekonomisk expansionen var högsta politisk prioritet!

Termer som "Global marknad, globalt tänk, agera lokalt och tänk globalt!" var populära.

Glöm inte konsumtionen är A och O i ett kapitalistiskt smhälle när du i tidningarna läser budskapen om "Klimatförhandlingar som ska bromsa koldioxidutsläppen och reducera människan koldioxidskugga!"

Vad har hänt på bara några år?
Tonen i media i dag är nästan diametralt motsatt den glad kapitalismen vi blivit vana vid!

Sedan Al Gore, FN:s klimatorgan IPCC mfl år 2006 började predika de globala miljöbudskapen, har världens stora företag arbetat fram projekt där miljöarbete och grön ekonomi kan bli nya ekonomiska tillväxtsektorer!

Storföretagen stödjer idag miljötekniken!
Då gör plöstligt media och flertalet politiker det också!

Skillnaden i attityd är påtaglig!
miljön och miljöfrågorna har plötsligt blivit högsta prioritet!

"Världen kan gå under om inte ett globala klimatavtal kommer till stånd!", säger Al Gore och FN.

"Om inte globala skatter och smart grid teknik får etableras kommer mänsklighten att gå under i rök och aska, jordbävningar, översvämningar och förgiftade vattentäkter" Liknande skräckscenarier målas upp av Al Gore och det FN baserade forskarsamhället och ekas av en skara internationella politiker.

Eller hur?

min fråga är:
Handlar FN förhandlingarna om miljöproblemen på planeten överhuvudtaget?

Eller är det upprättandet av det globala miljöavtalet i sig som är huvudsaken?

Leder förhandlingarna till effektiva kamp mot miljöförstöringens effkter på planeten? Eller leder de bara till ny internationionell lagstiftning och ett nytt lager internationell byråkrati som framhäver storföretagens rätt till jordens resurser?

Den gröna planeten

2009-12-17T05:29:00.000-08:00

FN:s Klimatmöte är slut och de 192 nationerna åker hem.
12 dagar och inget "globalt klimatavtal" den här gången!

Vi äger inte jorden.
Den gröna planeten reser vidare.

FN:s byråkrater, världens ledare och aktivister vill bromsa mänsklighetens fart, och vi ska med dem!
Och när de vill de öka farten, ska vi också med!

Vi är inte centrum.
Inte anar de Gud eller känner de Guds vilja!

Clinton: Vi skulle kunna hjälpa till!

2009-12-17T04:46:00.000-08:00

(AP 16 dec 2009)

Hoppet om att nå ett Klimatavtal på Köpenhamns Klimatmöte avtar efter avbrutna förhandlingar mellan länderna i Nord och Syd.

Utrikesminsister Hilary Clinton lovade under slutförhandlingarna, där 115 av världens ledare deltar, att USA skulle kunna ställa upp med 100 miljarder dollar fram till 2020.

Kommentar

Var kommer dessa 100 miljarder dollar ifrån?
(Inte ska väl de tryckas upp av Imf och lånas ut genom World Bank, som vanligen i bistånd till tredje världen? Ett förhavande som inte kostar USA någonting!?)

Finns det inte fler behövande i USA?
Bankerna på Wall Street tex!

Glöm inte dem nu, Hillary!

---

Clinton: US would help raise billions on climate
COPENHAGEN – As hopes faded for a strong climate deal, U.S. Secretary of State Hillary Rodham Clinton sought to put new life into flagging U.N. talks Thursday by announcing the U.S. would join others in raising $100 billion a year by 2020 to help poorer nations cope with global warming.

Brown: Vi ledare kan arbeta tillsammans

2009-12-17T04:41:00.000-08:00

(AP 16 dec 2009)

"Det ser inte ut som det blir något avtal", sa en anonym dansk Klimatförhandlare.

"Vi kan jobba tillsammans de 48 timmar som återstår och få tillstånd ett avtal som kan rädda planeten för framtida generationer!", sa Storbritanniens premiärminister Gordon Brown.

Kommentar

Vad betyder nu det här?

Brown menar att de 115 världsledarna ska jobba med klimatavtalet, när resten av deltagarna på FN konferensen åkt hem.

Så kan arbetet med det Klimatdokument de förberett innan konferensen (arbetet har pågått i åratal på slutna möten, lobbygrupper och företagskonferenser!) slutföras av dem själva, utan kontroverserna mellan länder i Nord och Syd.

Försök förstå att Brown verkligen tror att världen kan styras av dess ledare! Resten behöver inte bry sig allt för mycket!

Världens ledare utvecklar sin värld och den blir vår värld när de är klara med den!

Det hela är mycket enkelt!

De 115 ledarna styr världen.
Vi medborgare följer med på resan.

---

"As it looks now, we will not get the deal that we had hoped for," said a Danish official.

But British Prime Minister Gordon Brown was among those stressing the time left, not the time lost.

"We can, by working together over the next 48 hours, reach agreement that will help the planet move forward for generations to come," he told reporters.

Clinton: vi skulle kunna bidra till fattigare länder

2009-12-17T04:39:00.000-08:00

Clinton: US would help raise billions on climate
By CHARLES J. HANLEY, AP Special Correspondent – 14 mins ago

COPENHAGEN – As hopes faded for a strong climate deal, U.S. Secretary of State Hillary Rodham Clinton sought to put new life into flagging U.N. talks Thursday by announcing the U.S. would join others in raising $100 billion a year by 2020 to help poorer nations cope with global warming.

She made the offer contingent on the conference's reaching a broader agreement, including on the issue of "transparency," demanding a Chinese commitment to allow some kind of oversight to verify its actions to control emissions of carbon dioxide and other greenhouse gases.

The Chinese thus far have resisted what they see as a potential intrusion on their sovereignty. But without that, Clinton told reporters, "there will not be the kind of concerted global action that we so desperately need."
Clinton's arrival and announcement in snowy Copenhagen ratcheted up the U.S.-Chinese diplomatic dueling that has been dominated the two weeks of climate talks. The negotiations end Friday with a summit gathering of President Barack Obama, Chinese Premier Wen Jiabao and more than 110 other national leaders.

For China's part, a Foreign Ministry spokeswoman in Beijing told reporters Thursday that developed countries should show "more sincerity" in the talks here.

Environment ministers, having taken over from lower-level negotiators, were getting down to final hours of talks Thursday in hopes of producing partial agreements to put before Obama, Wen and the others leaders.
Such accords might include long-term goals for financing climate aid, raised by Clinton, and monitoring of emissions controls.

The Danish hosts had envisioned a comprehensive Copenhagen deal listing emissions cuts by richer nations, other restraints on the production of greenhouse gases by major developing countries, and a plan to help finance poorer countries adapt to global warming. It was to have served as a framework for a treaty to be completed next year.

"As it looks now, we will not get the deal that we had hoped for," said a Danish official, who is not authorized to speak publicly about the talks and asked not to be named.

But British Prime Minister Gordon Brown was among those stressing the time left, not the time lost.
"We can, by working together over the next 48 hours, reach agreement that will help the planet move forward for generations to come," he told reporters.

Two weeks of detailed talks on a range of issues — from emissions commitments, to preventing deforestation, to transferring clean-energy technology — reached an impasse on Wednesday when developing nations objected to the process that produced a core draft document.

In a reprise of a perennial complaint at the annual conferences, the poorer nations complained they were being excluded from the drafting of the text, that "northern" — read wealthy nations' — views were being imposed on the "south," or developing nations.

The Clinton offer on long-term climate financing for developing countries reflected an amount — $100 billion — that Britain's Brown has previously suggested, to help poorer countries build sea walls against rising oceans, cope with unusual drought and deal with other impacts of climate change, while also financing renewable-energy and similar projects.

"It's good there's now been a statement of support for a clear number on long-term finance," U.N. climate chief Yvo de Boer said of the U.S. offer. "This discussion will have to take place with other parties, whether they feel that sum is adequate."

Expert studies, by the World Bank and others, have estimated the long-term climate costs for poorer nations, from 2020 or so, would likely total hundreds of billions of dollars a year. China and other developing countries say the target should be in the range of $350 billion.

More immediately, the conference has been discussing a short-term climate fund to help developing countries — a $10-billion-a-year, three-year program. European Union leaders last week committed to supplying $3.6 billion a year through 2012. On Wednesday, Japan, seeking to "contribute to the success" of Copenhagen, announced it would kick in $5 billion a year for three years.

U.S. funding is hovering at only around $1 billion this year, and Clinton, when asked did not specify how much Washington would contribute to the "fast start" package.
"We'll do our proportion of `fast start'," the secretary of state said.
De Boer commented afterward, "I'm keenly looking forward to hearing what the U.S. contribution to that fund will be."
German Chancellor Angela Merkel, meanwhile, said the U.S. must improve its offer of emission cuts and stressed the urgency of reaching a concrete climate agreement in Copenhagen.
"I have to be honest, an offer by the United States to cut only 4 percent from 1990 levels is not ambitious enough," Merkel told lawmakers in Berlin before heading off to Copenhagen. "I believe this Copenhagen conference is the primary touchstone for whether we will succeed in setting a new path of global development, of sustainability."
The EU has pledged a 20 percent emissions cut that could increase to a 30 percent cut if other developed nations also make far-reaching pledges.
___
Associated Press writers Jan M. Olsen and John Heilprin contributed to this report.

Porträtt av kunglig hund i Köpenhamn

2009-12-15T22:56:00.000-08:00

* Hej, jag är en basset hund som bor tillsammans med Brittiska kungahuset. Jag gillar att jaga, men inte för mycket!

Jag har kommit med husse till Köpenhamn för att vara med och signera FN:s Klimatavtal.

Kan du hjälpa mig uppför trappan, jag känner mig lite trött idag!
Och det är flera steg kvar. *

Prince Charles: vår framtid skrivs under i Köpenham

2009-12-15T22:25:00.000-08:00

Kommer Klimatförhandlingarna i Köpenhamn att lyckas? Utgången är oviss.

Under 10 dagar har nya varianter av avtalet skisseras och diskuterats. Förhandlingarna har varit dramatiska och ibland komplicerade med de fattiiga ländernas avbrott under måndagen och ofta har förhandlingsparterna fastnat i ett upprepande av positioner.

Under onsdagen den 16 dec kommer 115 av världens prinsar, presidenter och premiärministrar till Köpenhamn för att skriva under klimatavtalet.

"Vår framtid skrivs under av dessa ledare, det är ingen överdrift", säger Prince Charles.

Kommentar:

Prinsar och presidenter gör upp om världens framtid...?
Global governance in the New World Order...

Världens medborgare har ungefär lika mycket inflytande som Brittiska drottningens Bassethund!

Kommer hunden med på mötet, förresten?
Eller får den stanna utanför?

---

Outcome unclear as leaders arrive at climate talks
By ARTHUR MAX, Associated Press Writer – Tue Dec 15, 6:16 pm ET

COPENHAGEN – The success of the U.N. climate conference hung in the balance Tuesday as China and the U.S. deadlocked over whether Beijing will allow the world to check its books and verify promised cuts in greenhouse gas emissions.

Princes, presidents and premiers crowded into a vast hall for the formal opening of the largest summit ever held on climate change, but attention was on the leaders of the world's two largest polluters — President Barack Obama and Prime Minister Wen Jiabao — who plan to arrive for the final days of talks on a framework to control heat-trapping gases.

Negotiators who have been working for 10 days floated new draft documents on lesser issues. But they left open the vexing questions of emissions targets for industrial countries, billions of dollars a year in funding for poor countries to contend with global warming, and verifying the actions of emerging powers like China to ensure they keep their promises.

"In these very hours, we are balancing between success and failure," said conference president Connie Hedegaard of Denmark. Success is possible, she said, "but I must also warn you: We can fail — probably without anyone really wanting it so, but because we spent too much time on posturing, on repeating positions, on formalities."

The rest of the 115 leaders were expected to arrive before Friday's summit finale to sign a political outline of a global warming treaty that would set limits on carbon dioxide pollution by the United States, China, India as well as extending emissions
targets for the 37 countries regulated under the 1997 Kyoto Protocol.

"There is no understatement that with your signatures you will write our future," Britain's Prince Charles told the conference.

Porträtt av en Klimatförhandlare

2009-12-15T14:09:00.001-08:00

* Hej, jag heter Fredrik Reinfeldt och jag dricker kaffe och går och småpratar i korridorer.

Vad som är bäst för USA, är bäst för Sverige.
Allting hänger på Obama! *

Det hänger på Obama

2009-12-15T11:06:00.000-08:00

(Metro.se 15 dec)

Om den globala klimatkonferensen blir en framgång eller fiasko hänger på Barack Obama och USA. Det säger statsminister Fredrik Reinfeldt inför de avgörande förhandlingarna i Köpenhamn.

Årets svensk, miljöprofessorn Johan Rockström, anser att klimatavtalet är en ödesfråga för mänskligheten. Håller du med?

– Det är ju ändå forskarnas majoritetsuppfattning och kan tycka att en försiktighetsprincip bör utgå från att risken för att det stämmer. Vi har både ekonomiska och tekniska förutsättningar för att agera.

Bedömare tror inte att man kommer att kunna enas om ett nytt klimatavtal. Vad tror du?

– Det är många som bara kan acceptera nationell, frivillig, lagstiftning. Men däremot borde man kunna sluta ett tillräckligt starkt avtal för att trovärdiggöra tvågradersmålet (förhindra att den globala uppvärmningen överstiger två grader, red:s anm). Det är det jag hoppas på nu, men jag är inte så säker.

Det hänger på USA och president Barack Obama?
– Obama var väldigt tydlig för mig: Han tänker presentera det han har kongressens stöd för. Och hans lagförslag är inte genom senaten än. Därför så är vi fortsatt osäkra på hur åtagandet egentligen ser ut i USA. Och det styr övriga världen, hur rika länder, Kina och utvecklingsländerna ska agera i förhållandet till USA.

– Det är ett ökat ansvarstagande i världen. Men problemet att allt för många länder lägger sig på att satsa lite. Jag har ju suttit med nästan varenda ledare och kunnat konstatera när vi går igenom deras klimatpolitik att i realiteten så kan de göra mycket mer, men de väljer att gå ner i sina ambitioner.

Gäller det inom EU också?
– Nej, vi har sagt det att vi har legalt bindande 20 procentigt reduktionsmål, som är fördelat mellan EU:s 27 medlemsländer. Vi tänker inte backa från det, men har sagt att vi är beredda att ta oss till 30 procent om andra utvecklade delar av världen gör motsvarande. Det gäller framför allt USA.

Det är väl viktigt för dig att det går bra. Annars kommer kanske historieböckerna att berätta om det svenska ordförandeskapets klimatfiasko…
– Alltså, jag har ju fått ihop klimatmandatet i EU. Det finns ingen annan som är så långt fram och väl samlad som EU är i den utvecklade världen. Och jag tänker se till att EU är pådrivande nu när 193 länder nu samlas till ett globalt svar.

– Men jag kan inte framställa det som att jag kan avgöra det. Om det bara vore så enkelt, haha.

Kommentar

Min enkla fråga, som journalisten på Metro, inte ställer är:
Hänger allt på Obama?

Och följdfrågorna:
Varför hänger allt på Obama, plötsligt?
Hur kan det komma sig?

När man inte kan komma överens på Klimatkonferensen ses det här som ett problem i sig att länder har egenintressen!
Länder ombeds försaka sina naturliga egenintressen (det är ju självständiga stater som förhandlar!) och sen kommer Obama och skriver sin signatur över hela dokumentet.

När FN:s 192 stater inte kan komma överens efter en veckas klimatförhandlingar, överlåts allt till Obama, USA:s president, som inte har det stöd i kongressen som Reinfeldt här hävdar. Långt ifrån!

Obama är en impopulär amerikansk president som av FN och insiders fått klarsignalen att "styra världen".
Och vi godkänner det. Vi ställer upp på det.

Bor vi i United states of the World, nu?
United Nations of the Anglo American Empire?

Kanske det blir enklare när all sanning och rätt, all sans och logik alla krav på nationellt självbestämmande och nationell demokrati lämnas därhän i politiken.

Världen ska räddas av Obama, är tanken. Vi följer med spänning det ickedemokratiskt handlande "internationella samfundet" sida upp och sida ner i tidningarna!

Vad kan bli mer tydligt?

Världens ledare ska rädda FN:s klimatmöte

2009-12-15T07:28:00.000-08:00

World leaders try to save climate summit

COPENHAGEN (AFP) – World leaders raised the pressure for results at the UN climate summit on Tuesday, amid procedural wrangles, finger-pointing and defence of national interests.

UN Secretary General Ban Ki-moon, British Prime Minister Gordon Brown, his Australian counterpart Kevin Rudd and Brazil's President Luiz Inacio Lula da Silva were among the heavyweights expected in the Danish capital where climate ministers have struggled to make progress. Related article: New draft highlights deadlock

"Time is running out... There is no time for posturing or blaming," Ban told reporters in New York before flying to the Danish capital.

"If everything is left to leaders to resolve at the last minute, we risk having a weak deal or no deal at all. And this would be a failure of potentially catastrophic consequence."

The summit, which reaches its climax on Friday when 120 heads of state huddle in the Danish capital, is billed as one of the most important gatherings of the post-World War II era.

Its goal is to agree an outline deal of national pledges to curb carbon emissions and set up a mechanism to provide billions of dollars in help for poor countries in the firing line of climate change. Related article: African frustration erupts at UN climate talks

If the surge in greenhouse gas emissions is untamed, Earth will be on course within the next decade for warming that will inflict drought, flood, storms and rising sea levels on tens of millions of people, say scientists.

But deep divisions remain over how to split the tab.

Developing countries are demanding their rich counterparts slash their carbon emissions by at least 40 percent 2020 compared with 1990 levels. Related article: Copenhagen a four-corner fight

Emerging economic giants such as China and India say they are willing to promise voluntary measures to slow their forecast surges in emissions but are under pressure to be more ambitious and be subject to international scrutiny.

US Secretary of State Hillary Clinton acknowledged the West was expected to take the lead, but said all countries had to play their part.

"This needs to be a common effort. All major economies, developed and developing, need to take robust and transparent action to reduce their carbon emissions," she wrote in the International Herald Tribune newspaper.

"The simple fact is that nearly all of the growth in emissions in the next 20 years will come from the developing world. Without their participation and commitment, a solution is impossible."

Delegates say behind-closed-doors negotiations have been marred by bitter exchanges between the Americans and Chinese, with Beijing accusing Washington of "playing tricks".

Developing nations have complained of being excluded from key negotiations. Related article: China backs poor nations

A Western diplomat said that the conference chair, Denmark's former climate minister Connie Hedegaard, was moving too fast for a painstaking, consensus-forging process.

"If Connie tries to put a text on the table today, then the whole conference will fail," he told AFP on condition of anonymity.

"We shouldn't try and dance ahead of the music. We've got to go a bit more slowly so that the negotiations can move on from the ministers to the heads of state, otherwise we'll get a repeat of yesterday," he added, referring to a five-hour walkout by African nations from working groups on Monday.

Jonathan Pershing, deputy US chief negotiator, said it was to be expected that such a meeting would not be plain sailing all the way.

"Things are looking like they always do in the middle of the week, a little slow, lots of consultations," he told reporters.

A European negotiator added: "We lost quite a lot of time yesterday... (but) people will hold their cards close to their chest to the end."

Aware the clock was ticking, environment ministers carried on with closed doors meetings until the early hours.

Thousands of environmental activists have descended on Copenhagen during the course of the 12-day summit, staging several large-scale demonstrations. Related Article: Chaos in Copenhagen as participants flood climate summit

Danish police stormed a Copenhagen squat late Monday, firing tear gas and arresting 210 demonstrators who had set alight barricades.

Isberg flyter mot Australien

2009-12-15T03:05:00.000-08:00

(AFP dec 14)

Summering:

Ett 140 kubikkilometer stort isberg flyter 170 mil söder om Australien. Isberget har minskat i storlek och kommer att smälta inom två veckor, tror glaciärforskaren Neal Young på Australian Antarctic Division.

Min anmärkning:

Det är sommar på södra hemisfären och normalt att isen smälter. Är det vanligt att isberg flyter ute till havs?

Vad rapporterar Agency French Press om när Al Gore är på FN:s Klimatmöte och talar om isen som smälter pga global uppvärmning?

Isen smälter med rekordhastighet.

Min fråga är:

Vad gör isberget där, när Al Gore är i Köpenhamn?
Är den globala uppvämningen verklig?

---

'Monster' iceberg shedding hundreds of offshoots

Mon Dec 14, 4:29 am ET
SYDNEY (AFP) – An island-sized iceberg is breaking up as it drifts closer to Australia, producing hundreds of smaller slabs spread over a massive area of ocean, experts said Monday.

The 140-square-kilometre (54-square-mile) block of ice, known as B17B, was seen some 1,700 kilometres (1,054 miles) south-southwest of Australia's western coast on December 9, prompting a maritime alert for vessels in the area.
But as it has tracked further north and east the iceberg has shrunk to some 115 square kilometres -- still formidable at about
twice the size of Manhattan.

"There are now many more smaller icebergs calving off B17B, measuring up to several kilometres in length, and spread over more than a thousand kilometres of ocean," said Australian Antarctic Division glaciologist Neal Young.

Young, who has tracked B17B using satellite images from NASA and the European Space Agency, said the iceberg was some 400 square kilometres in area and 40 metres high when it first broke off from Antarctica.

Polarisen borta i ny datasimulering

2009-12-14T20:18:00.000-08:00

AP 15 dec, 2009)

Summering:

Al Gore varnar för att isen snart kan vara borta över Arktis,
enligt en ny datasimulering som visades vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.

Al Gore tror att Nordpolen kommer att vara isfri om 5-7 år.

"Det är svårt att besrkiva hur överraskade experterna blev när de såg dessa projektioner!, sa Al Gore.

Mark Serreze, en forskare vid National Ice and Snow Data Center i Colorado, höll det för mer realistiskt att tro att isen kommer vara borta år 2030.

---

Gore: Polar ice may vanish in 5-7 years
By CHARLES J. HANLEY, AP Special Correspondent – 1 hr 52 mins ago

COPENHAGEN – New computer modeling suggests the Arctic Ocean may be nearly ice-free in the summertime as early as 2014, Al Gore said Monday at the U.N. climate conference. This new projection, following several years of dramatic retreat by polar sea ice, suggests that the ice cap may nearly vanish in the summer much sooner than the year 2030, as was forecast by a U.S. government agency eight months ago.

One U.S. government scientist Monday questioned the new prediction as too severe, but other researchers previously have projected a quicker end than 2030 to the Arctic summer ice cap.

"It is hard to capture the astonishment that the experts in the science of ice felt when they saw this," said former U.S. Vice President Gore, who joined Scandinavian officials and scientists to brief journalists and delegates. It was Gore's first appearance at the two-week conference.

The group presented two new reports updating fast-moving developments in Antarctica, the autonomous Danish territory of Greenland, and the rest of the Arctic.

One report, on the Greenland ice sheet, was issued by the Arctic Monitoring and Assessment Program, an expert group formed by eight Arctic governments, including the United States. The other, commissioned by Gore and Norway's government, was compiled by the Norwegian Polar Institute on the status of ice melt worldwide.

Average global temperatures have increased 0.74 degrees C (1.3 degrees F) in the past century, but the mercury has risen at least twice as quickly in the Arctic. Scientists say the makeup of the frozen north polar sea has shifted significantly in recent years as much of the thick multiyear ice has given way to thin seasonal ice.

In the summer of 2007, the Arctic ice cap dwindled to a record-low minimum extent of 4.3 million square kilometers (1.7 million square miles) in September. The melting in 2008 and 2009 was not as extensive, but still ranked as the second- and third-greatest decreases on record.

Last April, the U.S. National Oceanic and Atmospheric Administration predicted that Arctic summers could be almost ice-free within 30 years, not at the 21st century's end as earlier predicted.
Gore cited new scientific work at the U.S. Naval Postgraduate School, whose Arctic ice research is important for planning polar voyages by Navy submarines. The computer modeling there stresses the "volumetric," looking not just at the surface extent of ice but its thickness as well.

Asked for comment, one U.S. government scientist questioned what he called this "aggressive" projection.

"It's possible but not likely," said Mark Serreze of the U.S. National Snow and Ice Data Center in Boulder, Colorado. "We're sticking with 2030."

Utvecklingsländerna hänger inte med i Köpenhamn

2009-12-14T05:20:00.000-08:00

(AP, dec 14)

Summering av artikeln:

Utvecklingsländer kräver att industriländerna gör mer i Köpenhamn och har under måndagen 14 dec. blockerat vidare diskussioner.

"Nu är det viktigt att utvecklingsländer och industriländer kommer överens om utläppsmängder och finansiering och inte lämnar all plats åt de 100 världsledarna som kommer till Köpenhamn på onsdag", säger Storbritanniens miljöminister Ed milliband.

Developing countries block UN climate talks

By MICHAEL CASEY, Associated Press Writer – 47 mins ago

COPENHAGEN – U.N. climate talks were thrown into disarray Monday as developing countries blocked negotiations, demanding that rich countries raise their pledges for reducing greenhouse gas emissions.

Representatives from developing countries said they refused to participate in any working groups at the 192-nation summit until the issue was resolved.

The move was a setback for the Copenhagen talks, which were already faltering over long-running disputes between rich and poor nations over emissions cuts and financing for developing countries to deal with climate change.

"Nothing is happening at this moment," Zia Hoque Mukta, a delegate from Bangladesh, told The Associated Press. He said developing countries have demanded that conference president Connie Hedegaardbring the industrial nations' emissions targets to the top of the agenda before talks can resume.

Earlier Monday, British Climate Change Secretary Ed Miliband said it's up to him and his counterparts in Copenhagen to help bridge that gap between rich and poor countries and "not to leave everything" to the 100 world leaders — including President Barack Obama — who start arriving Wednesday.

"There are still difficult issues of process and substance that we have to overcome in the coming days," Miliband said. "Can we get the emission cuts we need? We need higher ambition from others and we will be pushing for that."

Klimatavtal, ny olja och gas

2009-12-13T11:25:00.000-08:00

Samtidigt som FN:s klimatavtal finputsas i Köpenhamn och oljan på pappret tillhör historien, byggs det nya ledningar för olja och gas i världen.

Sedan en tid upprättas upp till 10 nya gas och oljeledningar i Centralasien och i Mellanöstern.

Det utvinns och projekteras för ny olja i Canada, i Brasilien mfl länder. Snart också i Ishavet?

Handelskrig pågår idag om dessa resurser och stormakternas geopolitiska strategier fokuserar mycket kring dessa naturresurser och maktövertaget de ger.

Vilka FN-klimatavtal ska avbryta BP, Shell och Exxon:s utvinning av ny olja och gas? Och Gazprom mfl bolags intressen?

I Kaukasus?
I Afghanistan?
I Pakistan?
I Kazakhstan?
I Azerbaijan?

I Turkiet?

I Östersjön?

FN: Vi ska rädda världen från sig själv

2009-12-13T06:38:00.000-08:00

"Vi lever i en grön värld!"

"Planeten är hotad av konsumtionssamhällets effekter."

"Miljöförstöringen hotar planetens vädersystem."

"Vi behöver en ny global, koldioxidfattig och grön ekonomi!"

"Vi måste sänka utsläppen av koldioxid med x antal procent inom x antal år, för att planeten ska överleva."

"Vi ska göra upp med oljan! Bort med all koldioxid!

Betala koldioxidskatt!"

"Vi måste rädda oss från oss själva.

Ändra din livsstil, nu."

Så här låter argumenten i den gröna agenda som propageras av världens miljöorganisationer, FN och världens politiker.

Vad är det för fel på det här resonemanget?

Det är väl bra att vi slutar slösa på världens resurser?

Det är bra att internationella organisationer och politikerna har kommit på det, till slut?

Visst!

Det är inget problem i sig att gröna tankar får utrymme i debatt och att alternativa livsstilar och en grön kultur som alternativ till konsumismen växer fram.

Problemet är att debatten om oljans negativa effekter på miljön sammanförs med perspektiv och frågeställningar som är mindre lustiga.

I miljödebatten samsas vettiga resonemang med mer eller mindre suspekta attityder kring befolkningsproblem och biståndsfrågor.

FN har arbetat med befolkningsfrågor ända sedan 1970-talet, främst i tredje världen. Och FN:s befolkningsarbete knyts idag till klimatfrågorna.

FN:s befolkningsagenda kan summeras:

Människan själv och hennes utbredning över planeten är ett miljöproblem!

Människan är farlig för miljön!

För många människor leder till sjukdomar och kamp om naturresurser; till krig och svält.

"Vi måste rädda människan från människans effekter. Världen är överbefolkad och sliten av all industriella verksamhet.", sa Kofi Annan, FN:s fd Generalsekreterare i en artikel i Guardian härom dagen.

"Det finns för många människor", säger FN:s ledande administratörer i många publikationer.

En "hållbar värld" kan enligt FN inte ha så många människor som industrialismen givit upphov till.

Vad vill FN göra åt att världen är överbefolkad?

Så här tolkar jag klimatöverenskommelserna när man sammanför dem med överbefolkningsfrågan.

FN (UNPFA/IPCC mfl organ):

"Säg att vi måste bromsa människans konsumtion av naturresurser och begränsa antalet människor i framtiden, men gör det snyggt!

Tala inte klarspåk! De bara förvirrar människor.

Tala istället om att människor har en "koldoxidskugga", att det finns en "zero carbon footprint". Tala om tekniska och ekonomiska lösningar: om systemet med utsläppsrätter och välfärdsskatter, och att de fattiga ska få hjälp att ställa om sina ekonomier.

Tala i långa svepande perspektiv om en framtid där ett mindre antal människor och miljön samsas med varandra, utan att jorden blir lidande.

Kalla denna ransonerade (försvagade) ekonomi för "koldioxidneutral" och "tillväxtneutral" : ett hållbart samhälle.

Säg att människor har en rätt att släppa ut koldioxid: att värma sig, att äta kött, att åka buss, att skriva brev, men att den rätten har gränser.

Den som lever av industrisamhällets frukter och vill fortsätta med det, måste betala för det: "Konsumtion av koldioxid är ont".

Koldioxidskuggan sätter gränsen:
människan måste minska sin skugga med 85%, för att jorden ska överleva.

Så kan människor övertygas om att betala koldioxidskatt för en ny grön värld med mindre antal människor."

Så här läser jag FN:s klimatavtal bakom löftena om en grön värld och "koldioxid neutralitet".

Hur kan något som verkar så positivt, bli något livsfientligt?

Klimatskräckväldet

2009-12-12T03:51:00.000-08:00

(Brev)

Hej Vännen!

Här kommer ett svar på din fråga om demokrati och globala system!

Din fråga på indisk risrestaurang var (ungef):
"Det verkar som om amerikanska politiker kan blockera klimatlagstiftningen i Senaten? Det går väl inte?"

Obama och rådgivarna (John P Holdren mfl) svarar idag:
"Här är hur vi ska göra för att få igenom CO2 lagstiftningen! Vi säger att CO2 är farligt för medborgarna och låter miljödepartementet (EPA, environmental protection agency) köra över Senaten och Kongressens beslut."

"Funkar inte det så blir det command and control policy.
Executive orders", sa Obama.

---

Kommentar:

Kul va!

Vi medborgare kan inte säga nej till de 10 globala programmen.

Vi får inte säga nej och rösta som vi vill.

Så funkar global politik:

"Jorden går under...så vi måste..."

---

US climate agency declares CO2 public danger
Environmental Protection Agency declaration allows it to impose emissions cuts without agreement of reluctant Senate

Suzanne Goldenberg, US environment correspondent
guardian.co.uk, Monday 7 December 2009 20.24 GMT

Lisa Jackson announcing the new US government position that greenhouse gases are a threat to public health. Photograph: Jonathan Ernst/Reuters

The Obama administration adopted its climate change plan B today, formally declaring carbon dioxide a public danger so that it can cut greenhouse gas emissions even without the agreement of a reluctant Senate.

The timing of the announcement – in the opening hours of the UN's Copenhagen climate change summit – prevents Barack Obama from arriving at the talks without concrete evidence that America will do its bit to cut the emissions that cause global warming.

"Climate change has now become a household issue," said Lisa Jackson, head of the Environmental Protection Agency (EPA), adding that the evidence of climate change was real and increasingly alarming. "This administration will not ignore science or the law any longer, nor will we ignore the responsibility we owe to our children and our grandchildren."

The announcement gives the EPA a legal basis for capping emissions from major sources such as coal power plants, as well as cars. Jackson said she hoped it would help to spur a deal in Copenhagen.

The EPA action had been seen as a backstop should Congress fail to pass climate change law. Obama and other officials had repeatedly said they would prefer to pass legislation, but that prospect has grown increasingly remote. The House of Representatives narrowly passed a climate change bill in June, but the proposals have stalled in the Senate.

Jackson said the EPA's regulations, which would come into effect from next spring, would not be too onerous, applying only to facilities emitting more than 25,000 tonnes of carbon dioxide a year.

The oil and manufacturing industries, which have opposed climate change action, said the move was overly politicised, and warned that the new regulations would be tied up in lawsuits.

The US Chamber of Commerce, also sceptical on global warming, said the move would hurt the economy. "An endangerment finding from the EPA could result in a top-down, command-and-control regime that will choke off growth by adding new mandates to virtually every major construction and renovation project," said Thomas Donohue, the chamber's president.

Jackson is to address the Copenhagen meeting on Wednesday, while Obama will join more than 100 other world leaders in the Danish capital on the final day of the conference, on 18 December.

The endangerment declaration dates from a supreme court decision in 2007 ordering the EPA to make a ruling on whether carbon dioxide and other greenhouse gas emissions were a pollutant subject to the Clean Air Act of the 1970s.

Färgen grön

2009-12-11T13:41:00.000-08:00

Grön är en vacker färg: trädens och växternas färg.
En lugnande färg.

Globala Klimatförhandlingar är allt annat än lugnande!

Konsumtionssamhället är ett ont mer än ett gott, numera. Och det har svängt snabbt! För bara fem-tio år sedan var konsumtionen sättet att hålla liv i ekonomin. Den enda livvstilen. Ifrågasatt av få politiker och företag.

FN och politikerna talar idag om att konsumtionssamhället och dess beronde av olja är ohållbart. Och att nationerna måste sänka sina utsläpp av koldioxid och bygga en hållbar grön ekonomi, istället.

Men varför är det så bråttom? Man har ju i vetenskapen talat om miljöförstöringens effekter i snart 75 år, utan att mycket hänt på den politiska fronten!

Varför måste vi ha global miljöavtal, istället för nationella målsättningar?

Skulle inget bli gjort om inte internationella institutioner sätter målsättningarna? Och ingen nation betala, utan att bli tvingad av FN?

Hur ska Afrika och de fattiga länderna betala för energiomställningen, när de har problem att överleva ekonomiskt, redan idag?

Vad är de egentliga syftet bakom den ambitiösa gröna retoriken?

Är de globala klimatavtalen i själva verket inte mer än ett sätt för västvärlden att behålla utsikten över savannerna och åkrarna i världens fattiga regioner? Och reglera och styra gamla kolonier?

Åtminstone får man det intrycket när man läser om FN:s och världens visioner om grön ekonomi och hållbar utveckling.

Vem vinner och får styra världen och dess energikonsumtion?
Följ med och se!

Vi lever i en värld som måste sänka sina utsläpp av koldioxid med x procent.
Annars går världen under om x år, säger man!

Visst är det så?

FN: Rika länder måste minska sina utsläpp drastiskt

2009-12-11T13:24:00.000-08:00

(timesonline.uk)

Summering:

"Rika länder måste reducera sina utsläpp av koldioxid drastiskt och sänka dem med allt ifrån 50-85% fram till 2050 och helst anstränga sig att eliminera dem", säger texten i ett förslag till avtal som cirkulerade under fredagen på FN:s klmatmöte i Köpenhamn.

"Det är dags att börja fokusera på det stora perspektivet. Den seriösa diskussionen om finansiering och målsättningar har börjat", sa FN:s ombud, Yvo de Boer.

---

 Wealthy nations would commit to drastically reduce greenhouse gas emissions in the next decade, and the world should strive to nearly eliminate them _ or at least cut them in half _ by 2050 under a draft agreement circulated Friday at the U.N. climate talks.

The draft pulled together the main elements of a global pact that 192 nations have been negotiating for two years, but left numbers on financing and cutting greenhouse gas emissions _ perhaps the most contentious bargaining issues _ for world leaders to hammer out next week.

The draft accord said all countries together should reduce emissions by 50 percent to 95 percent by 2050, and rich countries should cut emissions by 25 percent to 40 percent by 2020, in both cases using 1990 as the baseline year.

It was meant to focus attention on the broad goals the world must achieve to avoid irreversible change in climate that scientists say could bring many species to extinction and cause upheavals in the human environment in many parts of the Earth.

"It's time to begin to focus on the big picture," said Yvo de Boer, the top U.N. climate official. "The serious discussion on finance and targets has begun."

Fattiga länder ej övertygade i Köpenhamn

2009-12-11T12:46:00.000-08:00

(Guardian.co.uk)

Summering av artikeln:

FN:s klimatdokument som förhandlas under mötet i Köpenhamn övertygar inte världens fattiga länder.

"Mycket lite har uppnåtts när det gäller finansierering av klimatomställningen för länder i tredje världen. De rika länderna har tolkningsföreträde och förhandlingspositionen", säger en diplomat från ett utvecklingsland.

"Det har inte varit några diskussioner om tekniska lösningar, reela siffror och målsättningar. Det är deprimerande", säger en annan diplomat.

---

New Copenhagen negotiating text fails to win over developing nations

Climate document interpreted as more ambitious and positive than the leaked 'Danish text', but many issues including finance remain unresolved  Read the draft text here

-1. John Vidal in Copenhagen

-1. guardian.co.uk, Friday 11 December 2009 18.10 GMT

-1. Article history

International climate talks at the UN summit in Copenhagen have made little progress on key issues such as finance for a deal, despite the publication today of a new draft negotiating text by the UN.

The so-called "long-term action plan text" was last night interpreted as far more ambitious and positive than a document prepared by the Danish delegation and other developed countries that was leaked to the Guardian earlier this week. But many key issues within the new document - which is seven pages long and will form the basis of discussions between ministers when they arrive next week - remain unresolved.

The document says that developed countries will have to cut their greenhouse gas emissions by 2020 - compared to 1990 levels - by between 25-45%, with the overall aim of holding a global temperature rise to 1.5C or 2C. Even the lower figure for cuts is far higher than the commitments from rich countries already on the table. The 1.5C temperature figure is extremely ambitious and would require technology to remove greenhouse gases from the atmosphere.

While it is not certain that the final figures will be within those ranges, it is likely that rich countries will now have to come to the table with significantly improved offers next week. It looks almost certain that the EU will commit to a 30% cut in emissions by 2020. This is Gordon Brown's preferred figure but it could mean Britain committing to over 40% cuts in emissions by 2020 instead of the present 34%.

Developing countries also appear to have won their intense fight against the US and EU for a twin track deal which ensures that the Kyoto protocol - the only legally binding treaty that forces rich countries to cut emissions - continues at least until a new legal treaty is signed.

In addition, a short term $30bn (£18.4bn) financial deal now looks likely, as well as agreement on measures to reduce deforestation. The text shows that all countries agree that forest protection is needed but the detail of the agreement is a long way off.

But the new text also says that developing countries should together cut their carbon emissions by between 15-30% by 2020, compared to business as usual. There has also been very little progress on finance for developing countries to adapt to climate change. Both these points will be highly contested in the high-level talks next week.

World leaders will be asked to make decisions, but with so little agreement so far, and so much at stake, some parties said that it did not augur well for next week's talks.

"This is very very complicated. It's tough because the world is trying to peak emissions. There is a long way to go. We are anxious and conscious of the scale of the challenge that remains," said the UK climate and energy secretary, Ed Miliband.

Developing countries and political groupings did not react formally to the developments, saying that they needed time to assess the texts and the offers. But privately, many developing nations said they were now on the defensive.

"Very little has been achieved in terms of finance. It is an uphill struggle now. The chances of getting a good deal with world leaders negotiating is much less because rich countries have all the muscle in the end-game of negotiations," said one developing country diplomat.

"There are no quantified targets, no numbers, and no technology action plans. It's quite depressing," said another.

Gordon Brown slipar på siffror i Bryssel

2009-12-11T12:05:00.000-08:00

(Guardian.co.uk, 11 dec 2009)

Summering av artikeln:

Gordon Brown och andra EU ledare lovade länder i tredje världen hjälp att finansiera kostnaderna med att bromsa klimatförändringarna på Europarådets möte i Bryssel under fredagen.

Brown lovade utvecklingsländerna 2.8 miljarder euro vid förfrågan (Han har under den första Köpenhamnsveckan lovat allt mellan 0.5 miljarder euros och 10 miljarder euros per år!). Nicolas Sarkoszy hade vid tillfället problem med sifferräkningen. Angela Merkel räknade i procentsatser istället för siffror. Silvio Berlusconi sa att bidragen kan bli 8 miljarder euro, men ville inte stöta sig med den italienska finansministern Tremonti.

Det ser ut som om EU ska bidra med 2.1 miljarder euro de kommande åren enligt Sveriges statminister Fredrik Reinfeldt, som skötte klubban på Europarådets möte.

Kanske det till slut blir mer, eller mindre?

---

Gordon Brown bangs heads and crunches climate figures in Brussels

Prime minister cajoles European leaders into offering €2.4bn to help developing nations cope with climate change

Heads were spinning in Brussels today as squillions were bandied about alternately in pounds sterling, euros, and US dollars.

Nicolas Sarkozy was arithmetically challenged when asked how much France was coughing up. Angela Merkel of Germany preferred percentages (20) to millions (480). But Gordon Brown has a head for numbers. He bamboozled the European media with 10bn here, 1.5bn there, or 500m a year.

Silvio Berlusconi of Italy, said to be worth €8bn, could have settled Europe's €2bn climate change bill with one of his credit cards. But when it came to Italy's share, he was worried about upsetting his stern finance minister, Giulio Tremonti.

At the start of the day, the target was for Europe to raise €2.1bn to help developing nations cope with climate change. In the end they put up€2.4bn. And while last week Brown offered £800m over three years, today he pledged £1.5bn. What went wrong? Or what went right?

In the morning Brown said the UK was offering £1.2bn. Fredrik Reinfeldt, the Swedish prime minister in charge of the number-crunching, happily told the other 26 leaders he had agreement on the €2.1bn. Deal done.

No, said Brown, not enough. Europe's rightful share of the proposed $10bn global fund should be $3.6bn or €2.4bn, insisted Brown, according to a British official. He offered to up his bid if others followed.

Klimatförändring: Ett Apokalyps-scenario i Globala Media

2009-12-10T08:26:00.000-08:00

(Summering av artikeln The Global Media Presents an Apocalyptic Scenario, av Michel Chossudovsky)

NATO ländernas representanter på Klimatmötet i Köpenhamn företräder främst ekonomiska intressen hos världens företag och banker, anser ekonomen michel Chossudovsky på Global Research (ett center för globaliseringsforskning i Canada). FN:s Klimatmöte föregicks av ett liknande möte, World Business Summit (också i Köpenhamn i maj 2009), där företagen tillsammans med EU:s ledare diskuterade klimatfrågorna. Koldioxid framställs av IPCC (FN:s klimatorgan) som det viktigaste hotet mot mänskligheten i framtiden. Klimatforskning som inte visar alarmerande resultat tystas ned.

I Guardians ledare artikel 7 dec som trycktes i 56 andra tidningar i världen förhåller man sig okritiskt till FN organet IPCC:s bild av klimatläget i världen. Den konsensus i forskningen som FN låter påskina finns inte i verkligheten och skandalen med läckta emails från CRU i University of East Anglia, det universitet som främst givit FN sin klimatstatistik, nämns inte i Guardians ledarartikel.

Ett apokalyptiskt miljöscenario målas upp, där mänskligheten kämpar i koldioxiddimman.

På World Business Summit såg man främst till de ekonomiska aspekterna av en framväxande ny global grön ekonomi.

Författaren anser att klimatfrågan inte ska överlämnas och formas av de globala ekonomiska intressen som investeringsbanker och multinationella företag förespråkar. miljöproblemen kräver effektiva miljölösningar, mer än ny finansiell spekulation och lanserandet av intrikata miljöskattesystem som Cap and trade och Carbon tax.

---

Climate Change: The Global Media Presents an Apocalyptic Scenario
By Michel Chossudovsky

URL of this article: www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=16437
Global Research, December 7, 2009

The following text (in annex) was published simultaneously by major Newspapers around the World. It constitutes a Worldwide public relations initiative, intended to sway public opinion into unreservedly accepting the "Global Warming consensus". The text of the editorial was prepared by The Guardian team.

The editorial presents an apocalyptic scenario, with global warming ravaging the planet.

While it rightly points to the need to reduce CO2 emissions, as an environmental clean air objective in its own right, it accepts the Global Warming Consensus, outright, without debate or discussion, as an absolute truth as outlined by the UN Panel on Climate Change.

It fails to acknowledge the broader scientific debate on climate change. It also fails to address the controversy behind the data base on climate change and greenhouse gas emissions.

The evidence that CO2 is the sole cause of Global Warming is questionable, as revealed by numerous scientific studies. (See Global Research's Climate Change Dossier: Archive of more than 100 articles)

There has been, in this regard, a persistent attempt to silence the critics as conveyed in the writings of MIT meteorologist Richard S. Lindzen (See Richard Lindzen, Climate of Fear: Global-warming alarmists intimidate dissenting scientists into silence., Global Research, 7 April 2007)

Scientists who dissent from the alarmism have seen their grant funds disappear, their work derided, and themselves libelled as industry stooges, scientific hacks or worse. Consequently, lies about climate change gain credence even when they fly in the face of the science that supposedly is their basis. (Ibid)

CO2 emissions are heralded in the editorial as the single and most important threat to the future of humanity.

The authors of the editorial believe that "the politicians in Copenhagen have the power to shape history's judgment on this generation".

Our understanding is that the politicians from NATO countries, who will be attending the Copenhagen Venue, invariably act on behalf of the interests of the financial establishment, the oil companies and the defense contractors.

In this regard, it is worth noting that key decisions and orientations on COP15 have already been wrapped up at the World Business Summit on Climate Change (WBSCC) held in May in Copenhagen, six months ahead of COP15.

The WBSCC brought together some of the World's most prominent business executives and World leaders including Al Gore and UN Secretary General Ban Ki Moon. (The World Business Summit on Climate Change, includes webcast)

The results of these high level consultations are contained in a "summary report for policymakers" drafted by PricewaterhouseCoopers LLP, on behalf the corporate executives participating in the event. This report, which has been forwarded to the participating governments, has very little to do with environmental protection. It largely consists in a profit driven agenda, which uses the global warming consensus as a justification. (For details see Climate Council: The World Business Summit on Climate Change)

"The underlying ambition of the [WBSCC] Summit was to address the twin challenges of climate change and the economic crisis. Participants at the Summit considered how these risks can be turned into opportunity if business and governments work together, and what policies, incentives, and investments will most effectively stimulate low-carbon growth." (Copenhagen Climate Council)

What is the hidden agenda behind the Copenhagen CO15 Summit?

The Global Warming consensus is being used to justify a lucrative multibillion carbon trading scheme which seeks to enrich corporations and financial institutions to the detriment of the developing countries.

According to the editorial: "Social justice demands that the industrialised world digs deep into its pockets and pledges cash to help poorer countries adapt to climate change, and clean technologies to enable them to grow economically without growing their emissions".

This carbon trading scheme does not serve the interests of social justice. Quite the opposite. What is now being contemplated is a multibillion trade in Carbon Derivatives: the banks are slated "to make a killing" on carbon trading, with ... a very high probability of massive fraud and insider trading in the carbon trading markets." (See Copenhagen's Hidden Agenda: The Multibillion Trade in Carbon Derivatives, Global Research, December 8, 2009). In a bitter irony, the architect of Credit Default Swaps at JP Morgan is behind the development of a trading system in "Carbon Derivatives".

While we share the concerns of the environmentalists, there is no reason to uphold something which is untrue or questionable to reach stated environmental goals.

Reducing toxic manmade CO2 emissions need not be viewed as subordinate and instrumental to reducing the tide of Global Warming. It is an objective in its own right.

The implementation of an environmental program geared explicitly towards reducing CO2 emissions at the national and international levels requires neither the Global Warming Consensus, nor a profit driven carbon trading system.

Michel Chossudovsky, December 7, 2009

Historiens dom över vår generation (Guardian+56 tidningar ledare, 7 dec)

2009-12-10T08:23:00.000-08:00

(Guardian ledare 7 dec. Artikel publicerad i 56 tidningar i världen)

Summering av artikeln:

De kommande två veckorna kommer att verkställa en historiens dom över vår generation. Världens ledare behöver agera för mänskligheten är under allvarliga miljöhot.

11 av de 14 senaste åren har varit de varmaste i historien, Nordpolens is smälter och mat- och oljepriserna ökade drastiskt under den globala ekonomiska krisen 2008. Människan bär skulden, men mycket lite har gjorts hittills för att lösa problemen.

Klimatförändringarna rör alla världens medborgare och behöver lösas av alla. De kommande två veckorna i Köpenhamn kommer att vara en möjlighet att visa att det inte är en kamp mellan fattiga och rika länder.

Klimatvetenskapen är komplex, men fakta är klara: vi behöver sänka våra koldioxidutsläpp tillsammans till 1990 års mängd och hålla temperaturökningen under 2 grader celsius.

Delar av planteten kommer att lida av torka och översvämningar om klimatsystemet inte balanseras. Många människor kommer att bli klimatflyktingar och hela länder översvämmas om inte snabba och effektiva beslut tas.

Det är tid för alla länder att skriva under FN:s globala klimatavtal och rädda världen.

Alla måste hjälpas åt. Ett lågkoldioxidekonomi behöver utvecklas.

Vi ber er ledare att agera nu.

---

Copenhagen climate change conference: 'Fourteen days to seal history's judgment on this generation'

The Guardian, December 7, 2009

This editorial calling for action from world leaders on climate change is published today by 56 newspapers around the world in 20 languages Copenhagen climate change summit.

Today 56 newspapers in 45 countries take the unprecedented step of speaking with one voice through a common editorial. We do so because humanity faces a profound emergency.

Unless we combine to take decisive action, climate change will ravage our planet, and with it our prosperity and security. The dangers have been becoming apparent for a generation. Now the facts have started to speak: 11 of the past 14 years have been the warmest on record, the Arctic ice-cap is melting and last year's inflamed oil and food prices provide a foretaste of future havoc. In scientific journals the question is no longer whether humans are to blame, but how little time we have got left to limit the damage. Yet so far the world's response has been feeble and half-hearted.

Climate change has been caused over centuries, has consequences that will endure for all time and our prospects of taming it will be determined in the next 14 days. We call on the representatives of the 192 countries gathered in Copenhagen not to hesitate, not to fall into dispute, not to blame each other but to seize opportunity from the greatest modern failure of politics. This should not be a fight between the rich world and the poor world, or between east and west. Climate change affects everyone, and must be solved by everyone.

The science is complex but the facts are clear. The world needs to take steps to limit temperature rises to 2C, an aim that will require global emissions to peak and begin falling within the next 5-10 years. A bigger rise of 3-4C — the smallest increase we can prudently expect to follow inaction — would parch continents, turning farmland into desert. Half of all species could become extinct, untold millions of people would be displaced, whole nations drowned by the sea. The controversy over emails by British researchers that suggest they tried to suppress inconvenient data has muddied the waters but failed to dent the mass of evidence on which these predictions are based.

Few believe that Copenhagen can any longer produce a fully polished treaty; real progress towards one could only begin with the arrival of President Obama in the White House and the reversal of years of US obstructionism. Even now the world finds itself at the mercy of American domestic politics, for the president cannot fully commit to the action required until the US Congress has done so.

But the politicians in Copenhagen can and must agree the essential elements of a fair and effective deal and, crucially, a firm timetable for turning it into a treaty. Next June's UN climate meeting in Bonn should be their deadline. As one negotiator put it: "We can go into extra time but we can't afford a replay."

At the deal's heart must be a settlement between the rich world and the developing world covering how the burden of fighting climate change will be divided — and how we will share a newly precious resource: the trillion or so tonnes of carbon that we can emit before the mercury rises to dangerous levels.

Rich nations like to point to the arithmetic truth that there can be no solution until developing giants such as China take more radical steps than they have so far. But the rich world is responsible for most of the accumulated carbon in the atmosphere – three-quarters of all carbon dioxide emitted since 1850. It must now take a lead, and every developed country must commit to deep cuts which will reduce their emissions within a decade to very substantially less than their 1990 level.

Developing countries can point out they did not cause the bulk of the problem, and also that the poorest regions of the world will be hardest hit. But they will increasingly contribute to warming, and must thus pledge meaningful and quantifiable action of their own. Though both fell short of what some had hoped for, the recent commitments to emissions targetsby the world's biggest polluters, the United States and China, were important steps in the right direction.

Social justice demands that the industrialised world digs deep into its pockets and pledges cash to help poorer countries adapt to climate change, and clean technologies to enable them to grow economically without growing their emissions. The architecture of a future treaty must also be pinned down – with rigorous multilateral monitoring, fair rewards for protecting forests, and the credible assessment of "exported emissions" so that the burden can eventually be more equitably shared between those who produce polluting products and those who consume them. And fairness requires that the burden placed on individual developed countries should take into account their ability to bear it; for instance newer EU members, often much poorer than "old Europe", must not suffer more than their richer partners.

The transformation will be costly, but many times less than the bill for bailing out global finance — and far less costly than the consequences of doing nothing.

Many of us, particularly in the developed world, will have to change our lifestyles. The era of flights that cost less than the taxi ride to the airport is drawing to a close. We will have to shop, eat and travel more intelligently. We will have to pay more for our energy, and use less of it.

But the shift to a low-carbon society holds out the prospect of more opportunity than sacrifice. Already some countries have recognized that embracing the transformation can bring growth, jobs and better quality lives. The flow of capital tells its own story: last year for the first time more was invested in renewable forms of energy than producing electricity from fossil fuels.

Kicking our carbon habit within a few short decades will require a feat of engineering and innovation to match anything in our history. But whereas putting a man on the moon or splitting the atom were born of conflict and competition, the coming carbon race must be driven by a collaborative effort to achieve collective salvation.

Overcoming climate change will take a triumph of optimism over pessimism, of vision over short-sightedness, of what Abraham Lincoln called "the better angels of our nature".

It is in that spirit that 56 newspapers from around the world have united behind this editorial. If we, with such different national and political perspectives, can agree on what must be done then surely our leaders can too.

The politicians in Copenhagen have the power to shape history's judgment on this generation: one that saw a challenge and rose to it, or one so stupid that we saw calamity coming but did nothing to avert it. We implore them to make the right choice.

This editorial will be published tomorrow by 56 newspapers around the world in 20 languages including Chinese, Arabic and Russian. The text was drafted by a Guardian team during more than a month of consultations with editors from more than 20 of the papers involved. Likethe Guardian most of the newspapers have taken the unusual step of featuring the editorial on their front page.

Copyright The Guardian. December 2009P

Kofi Annan: Alla i samma båt. Alla sjunker vi tillsammans

2009-12-10T07:15:00.000-08:00

(Artikel från Guardian.co.uk)

Summering av artikeln:

Klimatförändringarna sätter oss alla i samma båt. Ett hål i båten gör att alla sjunker. Miljöproblemen är gränslösa. Vi behöver ändra våra attityder och låta våra ledare rädda oss från oss själva.

Två saker behöver göras för att ett politiskt bindande avtal ska bli möjligt i Köpenhamn:

1. Ett globalt styre inrättas för kommande klimatöverenskommelser.

2. Mobilisera finansiella resurser som också gör det möjligt för fattiga länder att bekämpa klimatförändringarna.

Ekonomisk tillväxt i våra samhällen har haft enorma sociala och miljömässiga kostnader som först på senare år blivit synliga. Katastrofer blir allt vanligare och hoten mot liv på planeten växer.

Politiskt mod krävs hos världens ledare för att överkomma svårigheterna både i att förmedla och genomföra de förändringar som är nödvändiga.

Misstron och "visa mig korten först"- mentaliteten hos parterna måste överkommas. Ledarna måste tänka och planera för kommande generationer och inte tänka för kortsiktigt.

USA måste ta de ledande stegen och visa världen vägen genom att binda sig till att drastiskt sänka sina utsläpp. Ett rättvist global avtal är nödvändigt.

Globala utsläpp av växthusgaser ska sänkas med 50-85% framtill år 2050.

En framgångsrikt klimatavtal i Köpenhamn kan leda till ny era av internationellt samarbete baserat på gemensamt ansvar inte bara för klimatet men för all mänsklig utveckling, social rättvisa och global säkerhet på planteten.

"...usher in an era of qualitatively new international co-operation based on common but differentiated responsibilities – not just for managing climate change, but for human development, social justice and global security...." Kofi Annan (ex gen sekr FN 1996-2007)

Översättn anmärkning:

Vad Kofi Annan säger här sist är definitionen av New World Order.

---

Climate change puts us all in the same boat. One hole will sink us all. Global warming does not respect borders. A mindset shift is required if world leaders are to save us from ourselves.

The UN climate change conference in Copenhagen offers the prospect of a robust political deal, endorsed by the world's leaders and witnessed by the world's people, that sets out clear targets and a timeline for translating it into law. To be a truly historic achievement, such a deal must do two things.

First, it must lay the basis for a global regime and subsequent agreements that limit global temperature rise in accordance with the scientific evidence. Second, it must provide clarity on the mobilisation and volume of financial resources to support developing countries to adapt to climate change.

The stakes are enormous. Economic growth has been achieved at great environmental and social cost, aggravating inequality and human vulnerability. The irreparable damage that is being inflicted on ecosystems, agricultural productivity, forests and water systems is accelerating. Threats to health, life and livelihoods are growing. Disasters are also increasing in scale and frequency.

But despite the mounting evidence of negative impacts, reaching a deal will not be easy. It will require extraordinary political courage – both to cut the deal and to communicate its necessity to the public.

A mindset shift is required. Distrust and competition persist between regions and nations, manifest in a "no, you must show your cards first" attitude that has dogged the negotiations leading up to Copenhagen. This has to be overcome.

A deal that is not based on the best scientific evidence will be nothing better than a line in the sand as the tide comes in. But short-term considerations, including from special interest groups and electoral demands, are working against long-term solutions.

Success in reaching a deal will require leaders to think for future generations, and for citizens other than their own. It will require them to think about inclusive and comprehensive arrangements, not just a patched up compilation of national or regional interests.

A deal that stops at rhetoric and does not actually meet the needs of the poorest and most climate vulnerable countries simply will not work. The climate cannot be "fixed" in one continent and not another. Climate change does not respect national borders. We are all in the same boat; a hole at one end will sink us all.

For it to work, climate justice must be at the heart of the agreement. An unfair deal will come unstuck. Industrialised countries such as the United States must naturally take the lead in reducing emissions and supporting others to follow suit, but developing countries like India or China also have an increasing responsibility to do so as their economies continue to grow.

Tragically, it is the poorest and least responsible who are having to bear the brunt of the climate challenge as rising temperatures exacerbate poverty, hunger and vulnerability to disease for billions of people. They need both immediate help to strengthen their climate resilience as well as long-term support to enable them to adapt to changing weather patterns, reduce deforestation, and pursue low-emissions, clean energy growth strategies.

The deal must include a package of commitments in line with the science and the imperative of reducing global emissions by 50-85% relative to 2000 levels by 2050.

This requires a schedule for richer countries to move to 25-40% emission cuts by 2020 from 1990 baselines; clear measures for emerging economies to cut emissions intensity; and clarity about both immediate and longer term finance and technical support for developing countries, notably the poorest and most vulnerable among them.
Will we get there? The targets that have been proposed for emission reductions by many industrialised countries such as the EU, Japan and Norway are encouraging, as are those being made by the big emerging economies including Brazil, China, India, Indonesia, and South Korea.

Recent announcements by the US on emission targets represent a significant shift and provide a basis for scaling up commitments in the coming years. So does the recognition by emerging economies that they also have a role in supporting the most vulnerable countries.
Welcome too are the proposals for financial support to LDCs and small island states made at the Commonwealth summit in Trinidad, as well as proposals by the Netherlands, France, and the UK, among others.

But much greater specificity on finance is needed. Existing official development assistance (ODA) commitments to help the poorest countries meet the Millennium Development Goals need to be met. And significant additional finance that is separate from and additional to ODA needs to be mobilised to support them meet the incremental costs generated by climate change.

A deal that is not clear on the finance will be both unacceptable to developing countries, and unworkable. Finding the additional resources and communicating its necessity will not be easy, particularly in the current economic climate, but it must be done.

A successful deal could incentivise not only good stewardship of forests and more sustainable land use, but also massive investment into low-carbon growth and a healthier planet, including in sectors such as energy generation, construction and transportation.

And it could usher in an era of qualitatively new international co-operation based on common but differentiated responsibilities – not just for managing climate change, but for human development, social justice and global security.
Ultimately, at stake is whether our leaders can work to help us save ourselves from … well, from ourselves. The legacy of today's politicians will be determined in the weeks to come.

• Kofi Annan was UN secretary-general from 1997 to 2006. He now chairs the Kofi Annan Foundation and the Africa Progress Panel and is president of the Global Humanitarian Forum

James Hansen klimatforskare på NASA kritisk mot Köpenhamnsmötet

2009-12-10T07:10:00.000-08:00

Exclusive: World's leading climate change expert says summit talks so flawed that deal would be a disaster

Suzanne Goldenberg, US environment correspondent
guardian.co.uk, Wednesday 2 December 2009 20.54 GMT

'We don’t have a leader who is able to grasp [the issue] and say what is really needed. Instead we are trying to continue business as usual,' say James Hansen.

The scientist who convinced the world to take notice of the looming danger of global warming says it would be better for the planet and for future generations if next week's Copenhagen climate change summit ended in collapse.

In an interview with the Guardian, James Hansen, the world's pre-eminent climate scientist, said any agreement likely to emerge from the negotiations would be so deeply flawed that it would be better to start again from scratch.

"I would rather it not happen if people accept that as being the right track because it's a disaster track," said Hansen, who heads the Nasa Goddard Institute for Space Studies in New York.

"The whole approach is so fundamentally wrong that it is better to reassess the situation. If it is going to be the Kyoto-type thing then [people] will spend years trying to determine exactly what that means." He was speaking as progress towards a deal in Copenhagen received a boost today, with India revealing a target to curb its carbon emissions. All four of the major emitters – the US, China, EU and India – have now tabled offers on emissions, although the equally vexed issue of funding for developing nations to deal with global warming remains deadlocked.

Hansen, in repeated appearances before Congress beginning in 1989, has done more than any other scientist to educate politicians about the causes of global warming and to prod them into action to avoid its most catastrophic consequences. But he is vehemently opposed to the carbon market schemes – in which permits to pollute are bought and sold – which are seen by the EU and other governments as the most efficient way to cut emissions and move to a new clean energy economy.

Hansen is also fiercely critical of Barack Obama – and even Al Gore, who won a Nobel peace prize for his efforts to get the world to act on climate change – saying politicians have failed to meet what he regards as the moral challenge of our age.
In Hansen's view, dealing with climate change allows no room for the compromises that rule the world of elected politics. "This is analagous to the issue of slavery faced by Abraham Lincoln or the issue of Nazism faced by Winston Churchill," he said. "On those kind of issues you cannot compromise. You can't say let's reduce slavery, let's find a compromise and reduce it 50% or reduce it 40%."

He added: "We don't have a leader who is able to grasp it and say what is really needed. Instead we are trying to continue business as usual."

The understated Iowan's journey from climate scientist to activist accelerated in the last years of the Bush administration.
Hansen, a reluctant public speaker, says he was forced into the public realm by the increasingly clear looming spectre of droughts, floods, famines and drowned cities indicated by the science.

That enormous body of scientific evidence has been put under a microscope by climate sceptics after last month's release online of hacked emails sent by respected researchers at the climate research unit of the University of East Anglia. Hansen admitted the controversy could shake public's trust, and called for an investigation. "All that stuff they are arguing about the data doesn't really change the analysis at all, but it does leave a very bad impression," he said.

The row reached Congress today, with Republicans accusing the researchers of engaging in "scientific fascism" and pressing the Obama administration's top science adviser, John Holdren, to condemn the email. Holdren, a climate scientist who wrote one of the emails in the UEA trove, said he was prepared to denounce any misuse of data by the scientists – if one is proved.
Hansen has emerged as a leading campaigner against the coal industry, which produces more greenhouse gas emissions than any other fuel source.

He has become a fixture at campus demonstrations and last summer was arrested at a protest against mountaintop mining in West Virginia, where he called the Obama government's policies "half-assed".

He has irked some environmentalists by espousing a direct carbon tax on fuel use. Some see that as a distraction from rallying support in Congress for cap-and-trade legislation that is on the table.

He is scathing of that approach. "This is analagous to the indulgences that the Catholic church sold in the middle ages. The bishops collected lots of money and the sinners got redemption. Both parties liked that arrangement despite its absurdity. That is exactly what's happening," he said. "We've got the developed countries who want to continue more or less business as usual and then these developing countries who want money and that is what they can get through offsets [sold through the carbon markets]."

For all Hansen's pessimism, he insists there is still hope. "It may be that we have already committed to a future sea level rise of a metre or even more but that doesn't mean that you give up.

"Because if you give up you could be talking about tens of metres. So I find it screwy that people say you passed a tipping point so it's too late. In that case what are you thinking: that we are going to abandon the planet? You want to minimise the damage."

Argument för och mot klimatet

2009-12-09T15:34:00.000-08:00

I Köpenhamn möts nationerna inom FN under två veckor i dec 2009 och diskuterar Greenpeace och World Wild Life Fund:s 200 sidiga dokument United Nation´s Convention on Climate Change (UNFCCC), ett dokument som är en slutprodukt i arbetet med att utveckla FN:s gamla klimatavtal The Kyoto Protocol. Arbetet med UNFCCC har förberetts och utvecklats inom FN klimatorgan Intergovernmental Panel on Climate Change(IPCC).

Tanken är att alla världens länder ska skriva under dokumentet och förbinda sig att sänka sina utsläpp av koldioxid med ungef. 25-40% (eller mer) inom de kommande 10-20 åren. Ekonomin och produktionen av växthusgaser i världen ska ställas tillbaka i nivå med 1990 års utsläpp.

Ett intensivt fokus på det här projektet har synts i media sedan 2006 och framåt.
De flesta tidningar och TV kanaler har en positiv hållning till klimatomställningen och inom vetenskapssamhället har FN ofta framfört att konsensus råder om att just FN:s projekt är vetenskapligt korrekt och vad som behövs förverkligas för att obalanserna i vädersystemet och problemen med miljöförstöringen på sikt ska lösas.

Viktiga företrädare för idén om klimatförändringen är den amerikanske ex vice Presidenten Al Gore och många kända politiker och artister.

FN:s IPCC och Al Gores världsbild kan summeras:

Världen måste förbruka mindre energi i annars kollapsar vädersystemet inom 20-30 år och mänskligheten går under. De fattiga länderna kommer att få sin miljö förstörd och dränkas och torka ut.

De rika länderna måste betala för sin livstil och förändra till en grönare och koldioxidfattigare. De rika länderna ska hjälpa de fattiga länderna ställa om sina ekonomier.

Den enskilda människan kan göra mycket:
konsumera grön teknik
äta vegetariskt
återvinna
sticka
virka
ha ett barn
och cykla istället för att köra bil.

Andan bakom projektet är:
Vill du framöver leva som idag, så får du betala ett högt pris för det i form av handel med utsläppsrätter och betala CO2 skatt.
Det kommer att kosta x antal procent mer att leva som vi gör idag i västvärlden.

Om västvärlden vore fattig igen som på 1910 talet och åkte häst och vagn, så vore problemet i princip löst...

"Hur ska vi då komma dit?", är frågan som byråkraterna verkar brottas med!
Världen i stort är generellt för FN och Al Gores världsbild.

Röster mot kimatförändringspolitiken

Det är mest konservativa krafter och antiglobalister som är mot FN:s klimatprojekt.
Och många länder i tredje världen är kritiska och känner sig överkörda i förhandlingarna.

man kan vara emot FN:s klimatprojektet från olika håll.
Den sk "Klimatförnekelsen" kan se ut på olika sätt.

Grupper som är mot FN:s klimatagenda är:

* De som är emot Co2 tax och carbon trading för att miljöproblemen görs till en marknad där Wall Street och storföretag tjänar på det.

* De som inte tror på FN:s kampanjer och vetenskapen i dem. De vetenskapliga argumenten har, som det visat sig vara under hårt politiskt tryck och fakta manipulerats. Kritiska röster inom vetenskapen tystats ned. Climategate emailskandalen som inviólverade Phil Jones mfl forskare anknutna till FN visade att fakta arrangerats för att konsensus om klimatforskningen skulle kunna bli starkare (Phil Jones förstörde sina väderdata dagar efter skandalen för att sen avgå och få ett forskningsstöd på 130 milj kr!)

* De som ser klimatrörelsen som ett världsregeringsprojekt, precis som NATO utvidgning, WHO vaccinerna, diplomatin och de antinukleära sanktionerna mot stater i tredje världen, de globalt genomförda skatteubetalningarna till banker i kris kopplade med de koordinerade stimuleringsåtgärderna och räntesänkningarna under finanskrisen 2008 etc.

* De som kopplar klimatagendan till befolkningsminskningsprojekt inom FN och andra internationella organisationer.
UNPFA, OPT mfl tycker att världen har för många människor och att ett mindre antal människor som konsumerar mindre av naturens resurser kan rädda klimatet. många av världen stenrika företagare och prinsar tycker likadant och betalar gärna för den här typen av forskning. Bill Gates, David Rockefeller och CNN:s grundare Ted Turner har givit stora summor till forskningen.

"Världens befolkning måste stabiliseras", brukar Ted Turner säga.

"Humans are too many now, consuming too much stuff."
Chaos will erupt if the numbers are not brought down"

* De fattiga länderna som inte får ekonomin att gå ihop i dag, hur ska de ha råd att ställa om sina industrier?

* De som inte kan se att klimatet blivit varmare totalt sett. Vetenskapligt, meterologiskt sett.

många av de som kallas "klimatförnekare" av media är de som ser igenom skojarna och girigheten och kontrollfreaken i rörelsen.

Vetenskapen har tydligen bevisat att vädret blir varmare/kallare och att Nordpolen smälter.

Sen finns det storföretag energiföretag som är mot carbon trading och carbon tax givetvis. Kol och oljeföretag.

Exxon och Chevron är för FN klimatpolitiken och gör mycket reklam för den!

Enrons chef Ken Lay var med och planerade för systemet med utsläppsrätter 1997 tillsammans m Gore och Clinton.

Jag vet inte, allting vrids och det global systemen är till för storspelarna. Inte för oss.

Janne

FN Befolkningsminskning och miljö

2009-12-09T11:12:00.000-08:00

(Ur Helga La Rouche Artikel: Stäng FN:s Klimatmöte i Köpenhamn)

Ett officiellt FN-organ, FN:s Befolkningsfond (UNFPA), och den danska regeringen vill föra upp frågan om befolkningsminskning som en officiell punkt på konferensens klimatagenda.

I många länder är den här frågan helt tabubelagd, och den danska biståndsministern Ulla Tœrness medger också enligt Berlingske Tidende att förslaget är kontroversiellt. Men, förklarar hon, eftersom det finns ett samband mellan befolkningsökning och klimatförändring så stöds förslaget helhjärtat av den danske statsministern.

Den brittiska organisationen Optimum Population Trust, som aktivt propagerar för en minskning av världsbefolkningen, har i en studie kommit fram till att ett av de bästa sätten att stoppa en "klimatförändring" är att förhindra att det föds fler barn, eftersom det är mycket billigare att förhindra en "klimatkatastrof" genom att förhindra att det föds fler "miljöförstörare" än genom att satsa på förnybara energikällor. Studien visar med mördande logik att med 200.000 miljarder pund över 40 år skulle man kunna förhindra födseln av cirka en halv miljard barn och därmed utsläpp av 24 miljarder ton koldioxid.

Avslöjande är också det faktum att de enligt Forbes "14 rikaste männen i världen" (vilka för övrigt har kasinoekonomin att tacka för en ansenlig del av sin förmögenhet) träffades den 5 maj i år hemma hos rektorn för det privata Rockefelleruniversitetet. Bill Gates, Warren Buffett, Michael Bloomberg, George Soros, Peter Petersen, David Rockefeller jr och andra i detta illustra sällskap var överens om att det största miljö-, samhälls- och industriella hotet är befolkningsökningen.

En i raden av konferenser inför klimatmötet i Köpenhamn hölls på London School of Economics av tankesmedjan Policy Network den 5 juni. Tony Blair, vars ansvar som anstiftare av Irakkriget nu är under utredning i Storbritannien, var huvudtalaren och han underströk att det kommer att krävas "omvälvande beteendeförändringar". Blair menade att USA måste minska sina utsläpp till en tiondel av dagens nivå! Blair lämnade ingen i tvivelsmål om att det största problemet för honom är att Kina vill genomföra "den största industrialiseringen som världen någonsin skådat".

Under en tre dagar lång konferens i Essen i Tyskland på temat "Den stora omvandlingen", arrangerad av Mercatorstiftelsen i samarbete med klimatinstituten i Potsdam och Wuppertal, formulerades följande frågeställning för en arbetsgrupp: "Kan öppna, demokratiska samhällen klara av att hantera den påverkan som de väldiga klimatförändringarna innebär, eller är auktoritära regimer bättre lämpade för att vidta de åtgärder som krävs?" En av konferensdeltagarna var chefen för Klimatinstitutet i Potsdam, Hans-Joachim Schellenhuber, som för inte så länge sedan bjöd in prins Charles att sitta med i en "expertpanel på temat miljö och klimat" och dessutom är innehavare av den finaste utmärkelsen i England, Strumpebandsordern.

Man kan bara hålla med Lord Christopher Monckton i hans beskrivning av klimatbluffen och mötet i Köpenhamn: Det är ett försök att, utan att fråga några väljare först, införa en världsregering med maktbefogenheter utan tidigare motstycke. En liten, tätt sammansvetsad grupp så kallade forskare står nu avslöjade som bluffmakare och brottslingar.

I en revolt innifrån Storbritannien har en grupp har bildats under den förre brittiske finansministern Lord Nigel Lawsons ledarskap, bestående av framför allt andra lorder, författare och journalister, som har startat en hemsida och en Global Warming Policy Foundation (GWPF), som ska bekämpa denna klimatbluff. De kämpar mot ett brittisktlett internationellt etablissemang, som uppenbarligen har bestämt sig för att svara på den globala finanskrisen med en ny fascism, där de fattiga, svaga och sjuka ska offras till förmån för spekulanternas intressen.

Den fascistiska klimatpolitiken faller under Nürnberglagarna om brott mot mänskligheten, vilka formulerades efter andra världskriget. Det borde alla deltagarna på klimatmötet i Köpenhamn tänka på innan de själva ställs inför rätta. Efter allt som har kommit fram om klimatbluffen finns det egentligen bara en förnuftig lösning: Stäng klimatmötet genast!

Tryck ut detta uttalande som flygblad

Grönt att förneka sin tro!

2009-12-09T02:59:00.000-08:00

Politiker idag som pushar för avindustrialisering och grön ekonomi förnekar sina rötter!

De förnekar ju sin enda tro: Tron på den globala storföretagsamheten och oljeindustrin som motor för den.

Ska ni stänga av samhället?
Hur kan storföretag vinna på det?

Sa ni inte politiker att vi måste konsumera så att samhället inte stannar? Att frihandel skapar välstånd och att regler för finansmarknaden minskar tillväxten? För ett år sedan?

Talar politikerna på Köpenhamns klimatmöte i mössan?

Nej.

"Vem vinner på grön ekonomi?" är den centrala frågan!

Svårigheten för politikerna är att få folk att betala för den gröna energiomställningen, inte företagen!

Så lanseras Al Gores Cap and Trade system, handeln med utsläppsrätter!
Nu vinner Al Gore! Och vem ska hålla koll på att alla företag sänker sina utsläpp och inte skriver avlatsbrev till honom?

Sen lanseras CO2 skatten i hela världen!

Så kan världens folk betala för energiomställningen.
Och världens storföretag höja priserna och rida vidare in i solnedgångens land.

Vilken tur!
Allt är som vanligt igen.

Klimatförnekare

2009-12-09T02:51:00.000-08:00

CO2 tax måste vara världens enda hett efterlängtade skatt!
Och cap and trade, markanden för försäjningen av utsläppsrätter världens mest efterlängtade avlatsbrev!!

Det verkar som om Köpenhamnfolket och miljöhetsarna riktigt längtar efter att avindustrialisera sina länder och att förbjuda konsumtion! Längtar de lika mkt att avstå som de längtade efter att konsumera, nyss?

Om några år kommer sketcher i TV låta:

"Du din luring, har du konsumerat mer koldioxid-ransonerings-poäng än du skulle?
you naughty boy..."

"Har du övertrasserat karbonkortet i helgen?
Sa vi inte att du bara fick dricka ett glas apelsin juice?
Haha....."

You climate denier!
Fined.

Ja, suck.

"The Climate Denial Industry Is Out To Dupe The Public. And It's Working", rapporterar George Monbiot på Guardian.

"Climate denial industry..."
Vad är det, nu?

Jag skriver:
"Holocaust denier denies Al Gore´s body temperature rises with fever..."

Vilket spin!

Wall Street och grön ekonomi

2009-12-09T02:17:00.000-08:00

Hej alla!

Intressant artikel på Washington´s blog om den kommande nya marknaden cap and trade! Här kommer derivatives in i koldioxidleken också!

Wall Street vill spekulera i carbon offsets med samma derivatprodukter som ledde till kraschen 2008...

CDS och CDOs

Vad kommer "den gröna marknaden" vara värd sedan de här finansiella produkterna kommer med i leken? Och de vilda investmentbankerna?

Och hur kommer pengarna fram till de" fattiga länderna" som ska hjälpas "ställa om till grön teknik".

Kanske miljöekonomin fastnar i ett nät på södra Manhattan?!!
Om si så där 5-10 år?

Hur fungerar de "koldioxidförskräckta" miljövänner som skapar de här systemen? När de släpper fram samma finanslekar igen? Om de inte var meningen vill säga!!

Jag bara frågar!

Ingen politik kan göras utan att företagen först sätter sin agenda. Det är därför som miljörörelsen måste bli en "cash cow" innan något kan göras åt miljöproblem.

Den här är en "looming financial bubble" verkligen kan resultera i att fattiga människor förlorar allt.
Inte bara att de tvingas ställa om sin ekonomier, innan de har fått sin "koldioxidintensiva ekonomi" att fungera än!

Och mkt hamnar i Al Gore och Wall Street vänners fickor.
Igen!

---

Copenhagen's Hidden Agenda: The Multibillion Trade in Carbon Derivatives
Architect of Credit Default Swaps behind the Development of "Carbon Derivatives"

By Washington's Blog

URL of this article: www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=16449

Global Research, December 8, 2009
Washington's Blog

As I have previously shown, speculative derivatives (especially credit default swaps) are a primary cause of the economic crisis.

And I have pointed out that (1) the giant banks will make a killing on carbon trading, (2) while the leading scientist crusading against global warming says it won't work, and (3) there is a very high probability of massive fraud and insider trading in the carbon trading markets.

Now, Bloomberg notes that the carbon trading scheme will be centered around derivatives:
The banks are preparing to do with carbon what they've done before: design and market derivatives contracts that will help client companies hedge their price risk over the long term. They're also ready to sell carbon-related financial products to outside investors.

[Blythe] Masters says banks must be allowed to lead the way if a mandatory carbon-trading system is going to help save the planet at the lowest possible cost. And derivatives related to carbon must be part of the mix, she says. Derivatives are securities whose value is derived from the value of an underlying commodity -- in this case, CO2 and other greenhouse gases...

Who is Blythe Masters?
She is the JP Morgan employee who invented credit default swaps, and is now heading JPM's carbon trading efforts. As Bloomberg notes (this and all remaining quotes are from the above-linked Bloomberg article):
Masters, 40, oversees the New York bank's environmental businesses as the firm's global head of commodities...
As a young London banker in the early 1990s, Masters was part of JPMorgan's team developing ideas for transferring risk to third parties. She went on to manage credit risk for JPMorgan's investment bank.
Among the credit derivatives that grew from the bank's early efforts was the credit-default swap.

Some in congress are fighting against carbon derivatives:
“People are going to be cutting up carbon futures, and we'll be in trouble,” says Maria Cantwell, a Democratic senator from Washington state. “You can't stay ahead of the next tool they're going to create.”
Cantwell, 51, proposed in November that U.S. state governments be given the right to ban unregulated financial products. “The derivatives market has done so much damage to our economy and is nothing more than a very-high-stakes casino -- except that casinos have to abide by regulations,” she wrote in a press release...
However, Congress may cave in to industry pressure to let carbon derivatives trade over-the-counter:
The House cap-and-trade bill bans OTC derivatives, requiring that all carbon trading be done on exchanges...The bankers say such a ban would be a mistake...The banks and companies may get their way on carbon derivatives in separate legislation now being worked out in Congress...

Financial experts are also opposed to cap and trade:
Even George Soros, the billionaire hedge fund operator, says money managers would find ways to manipulate cap-and-trade markets. “The system can be gamed,” Soros, 79, remarked at a London School of Economics seminar in July. “That's why financial types like me like it -- because there are financial opportunities”...
Hedge fund manager Michael Masters, founder of Masters Capital Management LLC, based in St. Croix, U.S. Virgin Islands [and unrelated to Blythe Masters] says speculators will end up controlling U.S. carbon prices, and their participation could trigger the same type of boom-and-bust cycles that have buffeted other commodities...
The hedge fund manager says that banks will attempt to inflate the carbon market by recruiting investors from hedge funds and pension funds.

“Wall Street is going to sell it as an investment product to people that have nothing to do with carbon,” he says. “Then suddenly investment managers are dominating the asset class, and nothing is related to actual supply and demand. We have seen this movie before.”

Indeed, as I have previously pointed out, many environmentalists are opposed to cap and trade as well. For example:
Michelle Chan, a senior policy analyst in San Francisco for Friends of the Earth, isn't convinced.
“Should we really create a new $2 trillion market when we haven't yet finished the job of revamping and testing new financial regulation?” she asks. Chan says that, given their recent history, the banks' ability to turn climate change into a new commodities market should be curbed...

“What we have just been woken up to in the credit crisis -- to a jarring and shocking degree -- is what happens in the real world,” she says...

Friends of the Earth's Chan is working hard to prevent the banks from adding carbon to their repertoire. She titled a March FOE report “Subprime Carbon?” In testimony on Capitol Hill, she warned, “Wall Street won't just be brokering in plain carbon derivatives -- they'll get creative.”

Yes, they'll get "creative", and we have seen this movie before ...an inadequately-regulated carbon derivatives boom will destabilize the economy and lead to another crash.

Please support Global Research
Global Research relies on the financial support of its readers.

Terror (2001) och Klimat terror (2010)

2009-12-07T04:29:00.000-08:00

Ett brev

Usama skrämde en hel värld. Han stannade på medias näthinnor i 10 år efter sin död.

Vi samhällsingenjörer på policyinstituten arbetar på att leda dig fram: Du kan gå själv! men alla medborgare accepterar inte våra program. Det är ett riktigt problem.

Vi kör "Terror war" för att få befolkningen på tårna!
Alla som motarbetar oss är terrorister! Talibaner och Al Qaeda!

(Och bygger samtidigt oljeledningar i Afghanistan och Pakistan, som vi inte säger ett ord om!)

"Du är farlig om du genomskådar vår propaganda..."

Projekt "Terror war" är klart.

Du konsument svalde betet:
Osama är farlig även efter sin död.

(Han kommer att komma tillbaka,
när som helst!)

---

Nu kommer nästa drift:
"Klimatsäkerheten på planeten är hotad!"

Vi vill ha CO2 skatt på allt som andas!
Så att du inte konsumerar, utan att betala för dig!

Den här idén är oslagbar: Du är farlig för miljön!

"Du är farlig om du genomskådar våra vaccinationer, steriliseringar, one child policies och cap and trade offsets.

Du är farlig för miljön!!!!"

Kllimatet går sönder, det är ditt fel! Du fattiga människa!!!

Försök förstå oss!

Vi vill hjälpa dig att investerera i våra klimatprojekt som ska rädda Afrika och göra oss till miljardärer på samma gång!!

mvh Al Gore, Goldman Sachs, Pentagon, Bildt, Reinfeldt, Olofsson, Brown och Blair, UN, Ban ki moon
and friends

Vem vinner i Köpenhamn?

2009-12-07T01:31:00.000-08:00

Solen skiner och haven andas.
Klimatet i världen har uppvärmts ca 0.006 grader de senaste 10 åren.

Nu ska världens ledare och intressegrupper åka till Köpenham och bestämma om det får fortsätta att vara så! FN:s Köpenhamnskonferens börjar idag och pågår till 20 dec.

---

I en artikel från sön OBSERVER 5 dec 2009 sägs det att:
"man made climate change is real".

För 40 år sedan hette det:
"Global cooling is threatening the future of the planet".

För 20 år sedan hette det:
"Global warming is threatening the future of the planet".

För 3 år sedan hette det:
Al Gore declares "Global warming is threatening the future of our planet".

Idag heter det:
"Climate change is threatening the future of our planet".

Dessutom:
"man made climate change is threatening the furure of our planet".

"man made" climate change?
Betyder det att det är människors handlande som förändrar klimatsystemet?

man kan väl inte syfta på alla väderaltererande projekt som testas?
(De "klimatförbättrande" meterologiska projekten, som pågått i experiment fas sedan 20-30 år tillbaka?)

Chemtrails, cloud seeding, sea dimming och andra väderprojekt är "man made climate change!" Bokstavligen!

Om man är så rädd för effekterna av oljan: varför har man byggt ut den globala handeln och transporterna under den sista 20 år perioden? Det har väl inte funnits något som propagerats för så mycket som global handel!!!

Globaliseringen har ju varit extrem som en flodvåg över planeten, hjälpt och stödd av byråkraternas löften om"frihandel" och att "alla tjänar på allt"!

Då var det ingen som gnällde!
Innan Wall street kraschade 2008 och byråkraterna började tappa statskassorna rakt ned i bankerna!
Nu när byråkraterna är klara med frihandeln är det dags att dra i handbromsen!

För att kolla hur vi reagerar!
Vi ska lära oss vilka som är våra ledare!

Ledare Obama (som fått Nobels fredspris och skickar 40 000 nya soldater till Afghanistan!)
Ledare Brown (som svansar efter och talar om "byggandet av ett första verkligt globalt samhälle".)
Våra Ledare inom FN, och IPCC som fuskat fram data och undertryckt vetenskaplig diskussion under många år!

Ja, världen har många grava problem idag.
På andra kontinenter och alldeles utanför dörren.

Vår planet hotas av effekterna av internationell handel och transporterna som resulterar i onödigt utsläpp och energispill. Vår planet hotas också av alla internationella överenskommelser som hotar samhällens ekonomiska fortbestånd och nationers självständighet.

Vår planet hotas i vilket tillstånd den nu än befinner sig i, enligt världsbyråkraterna!
Av uppvärmning, av nedkylning och av något mitt mellan!

Köpenhamns klimatfördrag och de institutionella maktförskjutningarna är ett av hoten mot vår planet:
Upprättandet av världsregeringen är ett reelt hot mot vår planets överlevnad.

Så kan i världen en global ideologi förverkligas som baseras på 50 års vetenskapliga spekulationer och storföretagens girighet stödd av internationella institutioners och makthungriga byråkraternas snygga business kvasipolitik.

Jag ställer mig frågan:
Vem vinner i Köpenhamn?

Världsbyråkraterna?
Och vad gör resten som tittar på?

---

(Observer 5 dec 2009)

The truth about climate: Copenhagen isn't enough

0. The Observer, Sunday 6 December 2009
0. Article history
Politicians are rarely accused of focusing too much on the long term. Tomorrow's headlines are always in view. In that context there is already something to celebrate from this week's global summit in Copenhagen.
Not long ago a gathering to discuss carbon emissions would be attended by junior environment ministers with limited clout inside their own governments. No longer. This week climate change commands the attention of world leaders.
That is where the good news starts to run out. With so much diplomatic pressure on the negotiations, a commitment to fairly substantial cuts in carbon emissions is inevitable. But a deal is unlikely to match the recommendations of the UN inter-governmental panel on climate change (IPCC), and it will not be a binding treaty. Arguably even the framework for negotiations is flawed, since it embraces the old Kyoto treaty model of pricing carbon with tradable permits. That system is too complex and builds in perverse incentives and opportunities for financial fraud. A simpler and more effective tool would be a carbon levy that increases the cost of pollution for all.
But that is still a distant ambition. In terms of hitching themselves to a model of environmentally sustainable progress, Copenhagen delegates are still haggling over the prenuptial agreement.
Why the cold feet? The problems divide into three broad categories.
First is money. On a simple cost-benefit analysis, the best value lies in substantial and early action, as Sir Nicholas Stern's landmark report in 2006 found. The price of dealing with natural disasters and population movements triggered by global warming in the future is higher than the price of cutting emissions today.
But at Copenhagen the question of cost cuts across delicate diplomatic lines. It is broadly recognised that countries that have already industrialised, and so already pumped billions of tonnes of carbon into the atmosphere, ought to subsidise the transition to greener energy elsewhere. But there is no agreement on how big the subsidy should be or how the transfer will be managed. The idea of western taxpayers, for example, helping the Chinese to develop competitive new green technology is not an easy sell in the US Senate.
There lies the second problem: politics. A global treaty to limit emissions would require a global enforcement regime to ensure its provisions were met. That means some submission of national governments to international authorities, possibly with inspections and sanctions of some kind. The US has always been virulently opposed to any such implied subordination. But without US participation a climate deal is practically useless.
Meanwhile, the prospect, however distant, of a global climate governance regime will surely fire the growing anti-environmentalism movement to new excesses of paranoia.
And that is the third problem: denial of the science. The opponents of a climate deal are newly emboldened by the recent publication of hacked emails from a leading research centre, purporting to show manipulation of data and intent to suppress dissenting opinion. In fact, the emails, taken in the context of a vast and uncontroversial body of correspondence, prove nothing. They demonstrate, at worst, a cavalier prejudice against work that the correspondents deemed shoddy. They categorically fail to show the case for man-made climate change is flawed, or even exaggerated.
The climate conspiracy theory falls apart when you consider the effort that would be required to sustain such a scam (recruiting thousands of scientists, falsifying mountains of data) and then ask what plausible motivation there could be to continue such a vast conspiratorial effort? None, is the simple answer.
Man-made climate change is real. Copenhagen is clearly not the last major climate summit of its kind, but it must be the last one conducted in an atmosphere of public debate where science is still fighting a rearguard action against nonsense.
It must also be the last summit where binding treaty obligations are deferred. The scientific case for action is irrefutable. So is the economic case. That just leaves the politics, where courage is the deficient commodity. The prenuptial talks have gone on too long already. The time has come to exchange the necessary vows.

Mänsklighetens räddning

2009-12-02T02:44:00.000-08:00

"The saving remnant" är en artikel/essä på hermes-press.com.
En rest av mänskligheten samlas i kamp mot ondska och förtryck.

www.hermes-press.com/saving_remnant.htm

Artikeln ställer frågan: Hur ska vi leva vidare som mänsklighet när en kriminell oligarki (finansiellt starkt fåvälde) styr världen för sina intressen?

Svaret verkar vara att utbilda ett ledarskap/en "rest" av människor som genom kunskap och konsensus kan "vinna tillbaka" mänskligheten?!

man refererar till platons staten (elitstyre) amerikanska revolutionärer och presidenter (Washington, madison, Roosevelt, JFK) och vetenskapsmän som albert schweitzer, bertrand russel mfl som exponenter för denna motståndskraft.

Behövs en ny upplysningstid?
En alternativ elit, med andra ord, som tillsammans med likasinnade kan vrida oss ur tyrannins grepp?!

Kollar man in de här namnen, så är det väl ganska klart att exponenterna för "motkraften" är ganska lik själva kraften som leder världen idag!!!

"The freemasonic cabal" (frimurargänget!), som man kanske kan kalla det!

"En tätt sammansvetsad elit som arbetar tillsammans för att rädda världen genom kunskap och inflytande", det är ju precis vad Bilderberg, Royal institute for int affairs, CFR, Trilateral comm, Club of Rome, London school of econ, Fabian society och Frimurarna är!!!

Russel var medlem av Fabian society (ett slutet sällskap)
Washington (och andra revolutionärer) var frimurare.
Schweitzer ?

Vad man pratar om i den här Commonwealth artikeln är att "Driva ut Belsebub med Belsebub", med andra ord.

Vi väntar inte på någon människa eller ny elit som ska frälsa oss!
Om man är kristen vill säga.

(Annars kanske Obama vore bra....!!
hm...)

"Kommer det att finnas någon som tror när jag kommer tillbaka?", frågar Jesus!

JA, kom till oss Herre, svarar vi!
Fast först måste vi tvätta av synden!

Janne